- Project Runeberg -  Ord och Bild / Första årgången. 1892 /
550

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teatern vid Trädgårdsgatan. En återblick. Af Emil Grandinsson. Med 7 bilder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 550 —

närligt anseende och genom sin mäktiga
konst och genom de förmågor de fostrade
skrifva de mest lysande bladen i dess
historia. För ett års tid kom äfven P.
E. Sevelin från kungl, teatern, han
spelade, fastän nära sextio år gammal, sin
Pfefferkorn i »N:o 777 eller Lotteri på fast
egendom», sin Harpagon, sin Pylad i
»Den andra Ifigenie» och, säges det om
den sistnämnda rollen, »visade, att hans
mimik i denna som 1 sa många andrapjeser
ingenting förlorat utan snarare vunnit.
Åtminstone kan man omöjligen föreställa
sig, att herr Sevelin kunnat vara mera
fjäderlätt och framför allt icke mera
ledlös vid 30 år än nu vid sextiotalet.»

O. U. Torsslow.

Från k. teatern kommo äfven de unga
männen Gustaf Kinmansson och Edvard
Swartz. Detta var ju en kärntrupp af
erkända och sant lofvande artister, som
borde tillfredsställa publikens berättigade
anspråk. De gjorde det ock. »Kabal
och kärlek» med Torsslow som Miller
(sedermera en af Stjernströms bästa
roller), Stjernström som Ferdinand och
GeorginaWiderberg som Louise; Lidners
»Erik XIV» med Torslow i kungens,
Stjernström i Nils Stures och fru Torsslow
i Märta Lejonhufvuds roller, samt
framför allt »Ringaren i Notre-Dame», där
Stjernström spelade titelrollen, Torsslow
Claude Frollo och fru Torsslow syster

Gudule, gjorde stor lycka och höjde
småningom teaterns anseende i betydlig
grad. En episod från spelåret 1843—44,
som förtjänar att ej falla i glömska,
är censur-förbudet mot Victor Hugos
»Lucretia Borgia». Som ett prof på
stilen och tonen i den tidens, i Hiertas,
Crusenstolpes och Lindebergs
»Aftonblad» meddelas här tidningens notis i
ämnet den 9 maj 1844.

»Allmänheten lärer icke hafva glömt, att Victor
Hugos berömda skådespel »Lucretia Borgia»- varit
ämnadt till uppförande på herr kapten Lindebergs
teater men blifvit improberadt af stadens censor,
herr grefve Lewenhaupt, samt att herr kapten
Lindeberg dragit detta grefve Lewenhaupts improbatur
under regeringens skärskådande. Regeringen har,
uppå ecklesiastikdepartementets föredragning, lämnat
det svar, att besvär öfver herr öfverståthållarens
och censorns beslut icke äro tillåtna och att förty
bemälda beslut borde fast stånda. Allmänheten
skulle alltså gått miste om att få se ifrågavarande
ryktbara skådespel uppfördt på Nya teatern, om
icke dess ägare låtit herr grefve Lewenhaupt få
sin vilja fram och stryka ut hvad han ansåg
allmänheten oskicklig att höra. Denna operation har
nu gått för sig, och vi kunna således hafva det
nöjet underrätta, att »Lucretia Borgia» ändtligen
kommer att uppföras på Nya teatern.

Den korrigering, grefve Lewenhaupt gjort på Victor
Hugos arbete, lärer icke vara betydlig, men det
vore i alla fall önskligt, att herr kapten Lindeberg
ville publicera de förändringar, herr grefven
vidtagit, och sålunda sätta allmänheten i tillfälle att
icke blott se frukterna af den så plötsligt tillkomna
censurförfattningen utan ock, hvad man ej är
mindre nyfiken på, skillnaden mellan Victor Hugos
smak och herr grefve Lewenhaupts.»

Öfverståthållarens ändringar voro
obetydliga och af en mycket naiv karakter,
och den 15 maj uppfördes stycket. De,
som sett det, säga sig alldrig kunna
glömma Olof Ulrik och Sara Torsslow
i Alfonsos af Este och Lucretia Borgias
roller. En af dem skrifver härom: »Den,
som sett sådana scener som den, dä
Lucretia Borgia, i raseri öfver att han
vill döda Gennaro, den unge ädling, som
hon älskar utan att veta att han är
hennes son, reser sig upp framför honom
i hela majestätet af sitt gränslösa hat
och hela vidden af sin glödande passion
och utbrister nästan rytande som en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:39:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1892/0602.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free