Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Dödens blommor. Af Verner von Heidenstam. Ramarne tecknade af Georg Pauli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
De, hvilka skulle älska fått,
men skuggat spridda stränder,
de brytas och de flätas brådt
till kransar af hans händer.
Han träter vresigt, när en frans
af refvor tummen snärjer,
och skiftar så åt hvarje krans
ett val af lika färger.
Än åter sammanför han fritt
det bjärta med det bleka,
och kring hans skor af klumpig snitt
i stormen bladen leka.
Han ordnar solros och pion
och tänker på den höga,
på lifvets drottning, för hvars tron
han ensam sänkt sitt öga —
på henne, som hans kärlek blef,
fast han stod stum och sluten,
fast hon ur hallen honom dref
begabbad och förskjuten.
Och nästa morgon, när hon glad
och vaken sträcker armen,
hon märker lukt af blom och blad,
och kransar smycka karmen.
Hon lyfter alla, som han fäst
i kärlek tyst kring henne,
och lindar den, som doftar mest.
till krona om sitt änne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
