119 (Ord och Bild / Andra årgången. 1893)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Målaren Ernst Josephson. Af Richard Bergh. Med 8 bilder - I. Hans kolorit och teknik - II. Hans personlighet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

målaren ernst josephson.

I I I

När Josephson vid tillstötande
sjuklighet måste lämna oljefärgen och
öf-verlåta åt bläck och penna att i
teckningar tolka de egendomliga visioner,
hans konstnärsöga såg,’ blef emellertid
den minutiösa tekniken plötsligen af en
oväntad användbarhet. I dessa
fantastiska teckningar finnes intet, som
påminner om målning, inga toner, inga
starka ljuseffekter, inga breda drag som
med en pensel, inga pittoreska
utsväfningar. Hela verkan hvilar på linien och på
ett minutiöst prickarbete, som sparsamt
och efter behof anger detaljerna. Det
är måleriets mest karaktäristiska
motsats, jag skulle vilja säga: typen för
den rena teckningen.

Teckningarne äro alla utförda utan
modéll och äro uteslutande att betrakta
som frukter af en idog hands sökande
efter att på direktaste sätt försinnliga
flyktiga, oroligt växlande
konstnärsdrömmar. Josephson skref redan år 1885
uti en uppsats, där han uppträdde mot
vår tids målade anekdoter och det s. k.
tyska tankemåleriet, följande: »En helt
annan sak blir det med det allegoriska
elementet, då konstnären från
begynnelsen lånat en abstrakt tanke för att
omkring den virka* sina konstnärliga
drömmar, när icke de alldagliga yttre
företeelserna räcka för att tillfredsställa
hans öfversvallande fantasi; ty då
resonerar han icke, han endast drömmer
och diktar öfver ett osynligt motiv.» I
dessa ord tolkar Josephson själf bättre,
än någon annan skulle kunna göra det,
sina teckningars afsikt och innebörd, ja,
de ord han valt ånge nästan på förhand
den blifvande tekniken.

* X

»Connaissez-vous un peintre qui a
wi oeil?» (»une optique à lui») frå-

* Ivurs. af mig.

gade den unge, nyligen döde författaren
Jules Laforgue en af sina vänner. ■—
Detta: att målaren äger ett personligt
öga, en optik som är hans egen, som
kommer honom att se tingen på sitt
eget vis, annorlunda än andra dödlige,
men som tvingar oss andra att inför
hans taflor se såsom han, se hvad vi
aldrig förut sett, det är den första
betingelsen för att en målares arbeten skola
få ett originelt och varaktigt värde, den
första betingelsen för att de i en
framtid skola slippa att inregistreras under
den för hvarje sann konstnär
afskräckande rubriken: »N. N:s skola». I
målarkonsten är det personliga ögat
numro ett. — När Taine taxerar
Rem-brandts storhet, nämner han också hans
ögas personliga skapnad först (»une
structure d’æil particulière»), — detta
öga, som var det egendomligaste och
speciellaste målaröga i hela
konsthistorien.

Ernst Josephson är å sin sida — och
i en blygsammare mening — bland sin
generations svenska målare den, som
minst behöfver frukta, att hans
person-liga öga icke skall skönjas i hans
lifsverk — trots alla de vidt skiftande manér
det behöft för att uttrycka sig. Mindre
än någon af oss andra behöfver han
vara ängslig för att i en framtid bli
inrangerad i en annans skola, äfven om
han själf under sin korta blomstringstid
(1880—1888) icke hunnit bilda någon
egen.

II.

»Likna konstnärerna vid sjöar,
källor, ja, kanske blott vid droppar, men
hvar och en speglar sitt och på sitt sätt;
det beror också mycket på, hurudan
grunden är.»

( K. Josephson.)

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Mon Dec 11 13:40:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/ordochbild/1893/0137.html

		Ord och Bild / Andra årgången. 1893 / 119 (1892-1951) Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|