Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Gellivara. En kulturort i svenska Lappland. Af Hugo Samzelius. Med 6 illustrationer efter fotografier af L. Sjöström & F. Svenonius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gellivara.
197
bodar, skolhus, post- och
järnvägsstation, gästgifvargård, lokomotivstall m. m.
På högra älfstranden, dit man kommer
öfver antingen på den dyrbara
järnvägsbron med dess 70 fots spann eller
på en förträfflig körbana, ligger bl. a.
öfverstelöjtnant C. O. Bergmans
präktiga villa Fjällnäs, distriktets sjukhus
med doktorshemmet och ett litet trefvet
»jägarbo» i grannskapet.
Sin egentliga karaktär erhåller Gelli-
Vasaraälfvens högra strand. Genom en
meningslös förvrängning kallas af
svenskarne denna imponerande fjällklump
»Dundret*, ehuru dess namn är
VeSceretus-tar (utt. Vetjëretöetar) på lapska och
Va-saratunturi (utt. Väsäratöntori) på finska.
Båda dessa namn betyda Hammarfjället.
»Dundret» är en förvriden form, hvars
tillkomst genom okunniga resandes
språkliga misstag vi här i
anmärkningarna* skola påvisa, enär man ofta hör
Kyrkobyn under midvintem.
vara med omnäjd af det 740 m. ( = 2,492
fot) öfver hafvet belägna fjäll, som här
utbreder sin väldiga massa ett stycke från
personer undra, hvad »Dundret»
egentligen betyder — detta ord, som på sin
höjd är liktydigt med »fjället» men icke
* Fjäll heter ttinturi på finska och tustar på
lulelappsk dialekt (K. B. Wiklund, Lule-lappisches
Wörterbuch, Sthlm 1890), motsvarande
norsklap-skans tuoddar (A. Genetz) och duodar eller
duod-</ar (J. A. Friis, Lexicon lapponicum, Chr:a 1887)
samt rysklapskans lundar [luntor, tuonlor] (A
Genetz, Wörterbuch der Kola-lappischen Dialekte.
Hfors 1891) eller tunder (Friis: Lex.). Såväl
Hermelin som Roman gåfvo emellertid i sina
beskrifningar fjället ett namn, hvilket för visso var
främmande för bygdebefolkningen, som använde
ofvanstående namn Vasaratunturi (möjligen någon
gång Gellivaretunturi) och Vetjeretutar — den förre
skref Gellivare Dundari, den senare något rättare
Gellivare Dunduri. Ilärmed var nu början gjord
till »försvenskningarnes» långa, genom språkliga
misstag uppkomna kedja, som ej upphörde förr, än
man gjort -tunturi eller -tutar till ett svenskt namn,
hvilket lär skola böjas Dunder, Dundret, Dundrets
och uttalas på svenskt (!) sätt, så som det läses.
Redan 1891 (i Botaniska notiser) och 1892 (i Sv.
Turistfören:s àrsskr.) anmärkte jag denna uppen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
