Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Konst. Två af Rembrandts målningar i Nationalmuseum. Af Georg Göthe. Med två bilder af Rembrandt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 82
georg göthe.
och dömdes till döden, och de förnämste
remonstranterna drefvos i landsflykt. Bland
dem Uitenbogaerd.
Han var då en 60 års man (född 1557),
som redan pröfvat skiftande öden. Efter
att ha studerat i Genève kallades han af
Oldenbarneveld till predikant i Haag; prins
Moritz använde honom som sin fältpredikant,
och i denna egenskap deltog Uitenbogaerd
i nästan alla prinsens fälttåg; och Moritz’
styfmor, den ädla Louise af Coligny,
betrodde honom sin son Fredrik Henriks (den
blifvande ståthållarens) uppfostran o. s. v.
Nu på gamla dagar, ehuru visserligen
obruten i sin kraft, blef han, som vi nämnt, en
biltog man.
Då emellertid Moritz dog (1625) och
efterträddes i ståthållareskapet af just samme
Fredrik Henrik, Uitenbogaerds lärjunge,
öppnade sig bättre utsikter för remonstranterna,
i det de nu åtminstone fingo vistas i landet
och åtnjuta fri religionsöfning i tre af
landets städer: Rotterdam, Amsterdam och
Haag. Och så finna vi Uitenbogaerd,
hvilken redan 1626 i hemlighet återvändt ur
landsflykten, alltifrån 1629 och ända till
sin sena död, 1644, öppet verka som
själasörjare och författare i Haag, allmänt
erkänd som en af de frisinnade
protestanternas hufvudmän och såsom predikant —
han var en originel improvisatör med
populärt tycke — ansedd för att vara en af
de ypperste i Holland.
Ett af intygen på den ansedda ställning,
han ännu på sin ålderdom intog, är det, att
några af landets förnämsta konstnärer, v.
Mierevelt, Rembrandt och dennes lärjunge
Adriaan Backer, på 1630-talet, utförde
porträtt af honom; Rembrandt både i olja och
i etsning.
Uitenbogaerd berättar själf i en af sina
skrifter, att Rembrandt 1633 målade hans
porträtt. Sannolikt är det detta, som vårt
Nationalmuseum äger, och som af de
kompetentaste kritiker (W. Bode och E. Michel)
på grund af taflans stil hänförts just till
tiden omkring 1633. Väl är det sannt, att
taflans figur här är tämligen olik den
bekanta bild, som Rembrandt själf 5 år senare
utförde af honom i etsning. Men man
bör komma ihåg, att Rembrandt var en
mycket subjektiv porträttör, som ofta med
en långt gången frihet behandlade sina
modellers drag — man erinre sig hans många
sinsemellan så olika själfporträtt! —; och vår
oljemålning har dessutom en påtaglig likhet
med det redan antydda porträtt, som
målades af Adr. Backer, och som den bekante
holländske konsthistorikern Abraham Bredius
i Haag nyligen har haft den
uppmärksamheten att visa oss i afbildning. Backers
tafla finnes ännu i dag i Remonstrant-kyrkan
i Amsterdam.
Alltnog, vår tafla visar en kraftfull
åldring i kalott med fårad panna, liflig blick
och energiska drag. Med en rask vändning
af hufvudet ut mot åskådaren betraktar han
oss med halföppen mun och skarpt
spörjande blick, likasom vädjade han till oss
och väntade på att få se, hvad verkan hans
ord skola göra. En bild lika energisk och
rörlig, som »Anastasius» är kontemplativ,
stämningsfull och sluten inom sig själf.
Den 27-årige Rembrandt var vid denna
tid (1633) en uppgående stjärna inom
Amsterdams konstvärld, en artist på modet,
i hvars atelier allehanda folk med anseende
i samhället, teologer, läkare,
magistratspersoner, poeter, köpmän, borgare och
patricier med sina damer täflade om att få
sitta för sina porträtt. Den tid var ännu
fjärran, då den fullt utbildade mästaren
kommit stick i stäf mot den rådande
smakriktningen och han som gammal man rönte
den smäleken att få sin största tafla,
»Claudius Civilis»* (i vårt museum), som han
målat för Amsterdams rådhus, refuserad!
Vid den tiden (1662) hade hans ryktbare
landsman, Johannes Uitenbogaerd, redan i
18 år hvilat i sin graf.
Georg Göthe.
* Denna målning återfinnes i 3Ord och bild»,
första årgången, sid. 240.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
