- Project Runeberg -  Ord och Bild / Andra årgången. 1893 /
291

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - En teaterföreställning under medeltiden. Af Henrik Schück. Med 3 bilder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

en teaterföreställning under medeltiden.

291

Sedan det ännu outvecklade liturgiska
dramat utbildats inom dessa literära
sällskap, började äfven andra föreningar
intressera sig för dem, och på 1400-talet
var det företrädesvis de s. k. confrèrierna
som anordnade uppförandet af dessa
mysterier — såsom man nu kallade
medeltidens allvarliga, religiösa dramer. Med
confrèrier menade man dels
handtvärks-gillen, dels gillen sådana som det gamla
Knutsgillet, d. v. s. föreningar af allehanda
slags godt folk — präster, köpmän,
skrifvare, handtvärkare o. d. — som slutit
sig tillsammans till gemensam hjälp t. ex.
vid sjukdomsfall eller vid begrafningar,
till ett gemensamt utöfvande af
välgörenhet och äfven till firandet af gemensamma
fester.

Det är en representation af ett dylikt
mysterium, som jag nu med några ord
vill söka skildra. Skildringen kommer
endast att afse Frankrike, dels emedan
medeltidens skådespel där var ojämförligt
mest utveckladt, dels emedan det
franska mysteriet och den franska
skådebanan under medeltiden äro de bäst kända.
Den följande framställningen stöder sig
företrädesvis på de handlingar, som
offent-liggjorts af Petit de Julleville i dennes
arbeten om det franska medeltidsdramat.

Dramats eller mysteriets religiösa
karaktär var altid klar för medeltidens
människor, och i regeln behandlade detta
drama ju alltid ett ämne från den heliga
historien eller helgonlegenden. Att
bekosta och uppföra ett dylikt mysterium
betraktades därför allmänt såsom en
handling af fromhet; det var ju på sätt och
vis en uppbygglig predikan i bilder, som
man framställde för sina medmänniskor.
Då borgarne i Seurre år 1496 uppförde
ett mysterium behandlande S:t Martins lif
— en föreställning, som fortgick under
tre dagars tid —- förklarade de afsikten
därmed vara, att genom detta spel visa
det enfaldiga folket, huru gudeligt och

fromt staden Seurres skyddspatron på
sin tid lefvat. Aftonen, innan
stycket skulle uppföras, gingo alla de
uppträdande, iklädda sina kostymer, i kyrkan,
där de gemensamt bådo om vackert
väder, så att deras fromma afsikt utan
hinder kunde förvärkligas, »hvilken bön Gud
äfven beviljade dem». Hvarje kväll
under de dagar, som föreställningen varade,
.gingo de likaledes i kyrkan och tackade
Gud under bön och sång.

Men ofta kunde naturligen i detta
religiösa syfte inmänga sig intressen af
mera världslig art. Jag tänker då ej
närmast därpå, att man stundom uppförde
mysterier för att genom en dylik Gudi
behaglig gärning afvända pesten eller
någon annan hotande fara, utan jag afser
den mera rent ekonomiska vinst, som
korporationen eller staden kunde skörda.
Någon gång kunde ett mysterium tjäna
till att inskärpa den undergörande
kraften af den eller den reliken, som fanns
i någon af stadens kyrkor, och
confrèrierna kunde äfven genom en dylik
föreställning lättare vädja till den allmänna
offervilligheten. Men fördelarne af en
mysterierepresentation sträckte sig äfven
till vidare kretsar än de omedelbart
intresserades. En föreställning af denna
art var en stor tilldragelse, kanske i ett
afseende jämförlig med en marknad eller
ett landtbruksmöte i våra dagar. Massor
af främlingar strömmade till staden, och
dennas invånare fingo därigenom ett
godt tillfälle att förtjäna penningar. Det
var därför alis icke ovanligt, att städerna
själfva anordnade dylika representationer,
åtogo sig omkostnaderna och utnämde
en kommission med uppdrag att anordna
det hela. Oftare nöjde man sig dock
med att lämna ett bidrag till utgifternas
betäckande och öfverlämnade risken och
anordnandet åt den privata
företagsamheten. Någon gång kunde äfven en
enskild rik man eller kvinna i ett anfall af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:40:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1893/0323.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free