Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - En teaterföreställning under medeltiden. Af Henrik Schück. Med 3 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
294
henrik sc.hück.
var naturligtvis adeln, ehuru man äfven
har exempel på, att ädlingar uppträdt
såsom skådespelare. Så t. ex. var Arnoul
de Cordes, seigneur de Maubray, en bland
superintendenterna vid representationen i
Valenciennes, och dessutom spelade han
»Ruben, Judas’ far, den lille konungen
och flera andra roller». Det lägre
prästerskapet lämnade däremot en stor
kontingent af aktörer och visade äfven på
annat sätt sitt intresse t. ex. genom att
låna ut dyrbara kyrkoskrudar eller t. o. m.
reliker. Exempel finnas äfven på att
man från kyrkorna lånat helgonbilder
för att —- egendomligt nog — låta dem
tjäna såsom afgudar på teatern. Äfven
advokater och skrifvare syntes ofta på
tiljan, men aktörernas hufvudmassa
utgjordes dock af småborgare och
handt-värkare. Mången kunde genom en god
aktion förvärfva sig en sådan popularitet,
att han härigenom skapade sig sin
framtid. 1485 uppförde man i Metz ett
skådespel till Sancta Barbaras ära.
Hufvud-rollen utfördes af en ung barberargosse
vid namn Lyonard från Aachen, hvilken
var i tjänst hos »maistre Hannés le
bair-bier du Quartaul». Han var en vacker
gosse och såg nästan ut som en flicka.
Sin roll utförde han så väl både hvad
språk och gester beträffar, att han väckte
allmän beundran. En rik änka erbjöd
sig genast att göra honom till sin
uni-versalarfvinge, men i den allmänna
täflingen om denne publikens gunstling segrade
en ung, högt bildad kanik, som gjorde
honom till sin fosterson och sände honom
i skolan, där han på ett år lärde sig mer
än andra på tio. Därefter kom han till
universitetet i Paris, där han blef magister,
och slutligen blef han såsom fosterfadern
kanik.
En egendomlighet för medeltidens
skådespel var, att de kvinnliga rollerna
utfördes af män, och detta förhållande
fortfor långt in i senare tid. Orsaken
härtill var väl den, att dramat äldst var
en del af gudstjänsten, och denna kunde
icke utföras af kvinnor, hvilka ju i de
äldre kristna kyrkorna voro hänvisade till
särskilda läktare eller de s. k. emporerna;
»mulier taceat in ecclesia», hette det.
Sårande för den kvinnliga blygsamheten
kunde man svårligen anse det vara, ty
under medeltiden och renässansen var det
alis icke ovanligt att t. ex. vid en furstes
intåg i en stad låta honom välkomnas af
stadens förnämligare damer, hvilka
högtiden till ära iklädt sig en fullt paradisisk
dräkt. På detta sätt hälsades en gång
Karl V; och på samma sätt välkomnades
Ludvig XI, då han 1461 gjorde sitt
inträde i Paris. Dock finnas värkligen några
exempel på, att kvinnor under medeltiden
uppträdt såsom skådespelerskor. Så skedde
t. ex. i Valenciennes 1547 och dessutom
vid två andra tillfällen. Vid det ena
utförde en ung flicka så väl S. Katarinas
roll, att en adelsman förälskade sig i henne
och gjorde henne till sin maka, ehuru hon
var af låg börd.
Någon svårighet att erhålla
skådespelare hade man som sagdt icke, ty
medeltidens människor hade ett
fullkomligt barnsligt begär att styra ut sig i
granna, prunkande dräkter, och den, som
älskade att få ståta i dylika, kunde
svårligen få ett lämpligare tillfälle än i
mysteriet med dess kejsare, furstar och
hofmän. Ofta tyckgs man nästan hafva
slagits om rollerna, och man har äfven
exempel på, att de rent af sålts pä auktion åt
den mestbjudande. Så skedde 1506 i
en liten stad i Auvergne. Konungens
roll bortslogs då för 7 livrés och inköptes
af biskopens tjänare, drottningens
betalades med 2 Vä, en hofstallmästares med
2 Vi, en krigshöfdings med en half, en
vanlig krigares med en kvarts o. s. v.
Och dock voro skådespelarne skyldige
att själfva skaffa sig kostymer. Någon
historisk trohet kom nu visserligen icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
