- Project Runeberg -  Ord och Bild / Andra årgången. 1893 /
303

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - I halfslummern. Af Viktor Rydberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i halfslummern.

303

kunde ursäktas mig, som bor i de dödes
rike och umgås med Plato. Men i sin
egenskap af människa lefvande på
1890-talet är skriftställaren i Art Journal
oursäktlig. ’En individ, som ej är typisk,
är oss obegriplig!’ Så omodernt, så
löj-ligt!

— Ja, så befängdt! Rena motsatsen
till sanningen. Här kan du få höra den.

Bredvid mig på trädgårdssoffan låg
en tidning med den intressanta
bokanmälan, öfver hvilken jag nyss somnat.
Jag grep den, fick upp den rätta
spalten och läste:

»Det må medgifvas, att personerna,
som herr X. (den anmälda bokens
författare) skildrar, ej äro utan lif. Men
intrycket af lefvande verklighet hade
oändligen förhöjts, om herr X. förmått
att teckna dem utan typiska drag. Det
har han ickë mäktat. Hans gestalter äro
typer, låt vara individualiserade, men
icke hvad de skulle vara: rena individer.
Det är rent individuella karaktärer vår
tid väntar af författare och konstnärer.»

— Ypperligt sagdt och alldeles min
egen mening, anmärkte sofisten. En
karaktärsteckning, för att vara åskådlig
och lefvande, måste vara rent individuel.
Tro icke, att mitt umgänge med Plato
hindrat mig att omfatta denna sanning!
En invånare på de elyseiska fälten
behöfver icke nödvändigt hålla fast vid
gamla fördomar och lefva oberörd af
idéströmningarna. Jag gör allt emellanåt
besök hos de lefvande och har alltid satt
min ära i att vara tnodern. Under den
idéströmning, hvars vartecken var
allonge-peruken, bar jag en större än Ludvig
XIV:s. Stångpiskan helsade jag hjärtligt
välkommen och prydde min med en
erkändt näpen rosett. När tiden bar
krinolin, bar min tanke krinolin; när tiden
bar turnyr, bar min tanke turnyr. Nu
är jag djupt öfvertygad individualist,
oförsonlig typhatare och skall förbli det, tills

en ny idéströmning kommer. De
prydliga takrännorna å Partenontemplet ha
icke villigare mottagit och gifvit från
sig de himmelska flöden fader Zeus
ned-sänder än jag har mottagit och afbördat
mig idéströmningar. I det afseendet tror
jag mig jämngod med själfve herr **,
er ryktbare landsman. Men à propos
Plato — för någon tid sedan visade jag
honom en teckning jag gjort af
Daho-meykungen Behanzin. För invånarne på
de elyseiska fälten har jag nämligen
åtagit mig att vara ett slags tidning med
nyheter från jordytan, och jag ville icke
att de skulle lefva i okunnighet om den
så originelle afrikanen. Här hade jag
tillfälle skildra rent individuelt, och jag
har gjort det så, att till och med
typ-svärmaren Plato erkände, att teckningen

var lyckad.

■— Får jag se den? Har ni den

med er?

— Ni skall få se den. Men en
föregående förklaring är nödvändig. Jag
nekar icke, att teckningen beredde mig
svårigheter. För mig med mina som
arfsynden vidhängande helleniska
naturanlag var det ingen lätt sak att vid
skildringen af en personlighet hålla det
typiska på afstånd. Du vet huru typisk
vår helleniska konst var. Den första
svårigheten var, att Behanzin är människa,
låt vara en barbar, en vilde, men dock
en varelse, som bär mänsklig typ. För
att teckna honom rent individuelt, måste
jag från karlen utplåna väl icke allt
mänskligt men det allmänmänskliga. En
kinkig uppgift, men det lyckades mig.

— Hvad säger du? Lyckades det
dig?

— »Det sköna är svårt», —men det
lyckades mig. Du öfvertygas därom, när
du får se min rent individuelle Behanzin.
Därefter en andra svårighet. Behanzin
bär Guineanegerns typ, och som jag till
hvarje pris vill undvika att göra typiska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:40:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1893/0335.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free