Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Upsala Domkyrka. Af C. R. Nyblom. Med 22 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.348
c. r. nyblom.
ett tarfligt afstympadt slut upptill. I ett
hänseende var detta förslag berömvärdt:
där användes intet främmande eller
stillöst material, intet cement,
kopparklädnad till alla spetsar och formtegel till
taklisterna. Dess egentliga svaghet var
västfasaden med dess torn. — Det
stilistiska förslaget genomförde sträfsystemet
med »fialer» på sidosträfvorna och dubbla
sträfbågar, lyfte takåsen — något som
äfven det »historiska» förslaget gjort—,
höjde tornens murmassa, gaf dem
proportio-nerliga spiror, genomförde rosverk i
kyrkans alla fönster och hade sin hufvudstyrka
i omdaningen af västfasaden i
öfverensstämmelse med kyrkans franska, i
planen uttryckta karakter. Men det hade
sin svaghet i användningen af cement så
väl i stället för naturlig sten och
formtegel, som äfven för koppar i småspirorna,
och i utförandet har det erhållit tillägg,
hvilka icke varit till fördel för det hela.
Början till restaureringen gjordes med
västra fasaden, hvars omskapning, hvad
den nedre delen upp till ljudöppningarna
beträffar, med allt skäl kan anses som en
lycklig idé. Den nordtyska
ytornamen-teringen har måst offras, men man har
därigenom vunnit tornbyggnader med
organiska stöd, väl fördelade murytor
samt en elegant och smäcker resning,
som de förr icke ägde. Detta resultat
vanns därigenom, att fasadens fyra
otympliga sträfpelare, det fula »historiska» arfvet
efter den nordtyske byggmästaren från
början af 1400-talet, ändrats tillställning,
form och antal, sä att de nu äro sex
— fyra större och två mellan dem
inställda mindre —, hvilka motsvara kyrkans
stödsystem i det inre, hvarjämte fasadens
midtafdelning vunnit i betydelse, såsom
dess hufvuddel, därigenom, att de stora
sidoplanerna i tornen sönderdelats medelst
inläggandet i dem af de båda smärre
sträf-pelarne. Dessutom har alla sträfvornas
massa genom proportionerlig minskning
uppåt och anbringande af taklister i
afskärningarna vunnit i organiskt lif och
godt utseende utan att förlora i stödkraft.
Portalen står kvar i sin gamla historiska
form med sin horisontala afslutning och
sina monsterkrabbor; men till förmån för
midtplanets verkan är väggen mellan
tornen, som förr låg fem fot djupare in
än tornens väggytor, framflyttad i plan
med dessa och hvilar nu på en ny,
väldig spetsbåge af sten, ofvanför hvilken
befinna sig dels den betydligt uppflyttade
fönsterrosetten, dels fasadens genombrutna
midtgafvel.
Tornen resa sig i den undre
murade delen vertikalt med aftagande
hörn-sträfvor, som högst upp på det
kvadratiska murplanet krönas af öppna
tureller (smärre sidotorn), fyra för hvarje
torn, hvilka på mycket spensliga
granitkolonner, med baser och kapitäl af
cement, bära kopparklädda spiror,
kransade af cementgaflar. Dessa tureller
äro icke utan skäl en nagel i ögat på
många. Innanför turellerna fortfar
muren ännu ett stycke, men åttkantig,
hvarpå de höga, pyramidala,
koppar-klädda spirorna fortsätta sin väg uppåt
och med sina korsblommor ungefär nå
den forna höjden af 400 fot eller omkring
118 meter. Dock är stigningen uppåt
afbruten af höga, gafvelklädda
ljusöppningar pä fyra sidor vid en tredjedel af
spirans höjd. Tornens murytor äro
»lifvade» af gesimser, blindarkader, stora
ljudöppningar för klockorna samt
urtaf-lor insatta i vissa af dessa
öppningars-rosverk, och de afslutas högst upp af
höga spetsgaflar, hvilka, börjande i
jämnhöjd med detta rosverk, plötsligt utan
vidare genombryta murtornets krönande
stora gesims och, som om ingenting händt,
fortsätta sin väg upp mellan turellerna-
Kyrkans långsidor presentera rundt
omkring henne en krets af sträfpelare med
»fialer» (små krönande torn), som på fram-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
