Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Upsala Domkyrka. Af C. R. Nyblom. Med 22 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
upsala domkyrka.
357
efter utskuret mönster, såsom
förhållandet var i gotiska kyrkor. Dessa
schabloner anbragtes först på försök
oregelbundet eller »stänktes», såsom det heter,
— hvilket nog är det rätta sättet —;
men då detta mötte motsägelse, anbragtes
de regelbundet, hvilket åter allmänt ådrog
dessa väggorneringar namnet
»pigkammarmönster». Benämningen är mera
träffande än välvillig; men de, som
användt den, hafva icke betänkt, att dessa
mönster först användes i kyrkan, sedan
i borgens salar, sist i tjänstfolkets och
de fattiges bostäder, men de äro icke
sämre för det. De ha gått samma väg
som folkvisorna, från högre kretsar till
lägre, och de borde äfven ha kunnat
påräkna samma öfverseende som visorna.
Då vi här i landet ännu icke äro vana
vid en sådan hänsyn, hafva de
enfaldigaste af dessa väggschabloner blifvit
vederbörligen bortkrånglade med nya
tillsatser, som listigt dolt det ursprungliga
schemat, men — det finns där i alla fall.
Till väggen höra också fönstren,
hvilka, med användande af svenska
mönster, och för ljusbehofvets skull hållna i
ljusa färger samt bestående mest af enkel
glasmosaik och något glasmålning i
rosverket, efter arkitekten Lindegrens
ritningar hafva utförts vid Göteborgs
glas-måleri-anstalt under ledning af artisten
R. Callmander.
Längst ned på brösttiingsmuren under
fönstren äro i mörka färger målade
hängande, stiliserade draperier i mörk färg,
hvilka, efter förebilden af de i
tvärskeppet funna från 1400-talets senare hälft, i
mera eller mindre modifierad form blifvit
använda å samma plats rundt om hela
kyrkan.
Till väggdekorationen räkna vi äfven
släktvapen, af hvilka somliga äro anbragta
såsom delar af dekorationen och därför
målade i dess mera dämpade färger, andra åter,
som äro skurna i trä och målade i heral-
diska färger, samt till en stor del
nyfunna och med ej ringa kostnad
restaurerade, nu befinnas upphängda på passande
ställen å väggarna. Slutligen må här
nämnas äfven grafmonumenten, bland
hvilka i denna del af kyrkan, utan något
enskildt understöd, efter Peringskiölds
gravyrer restaurerats sådana konstverk
som Gustaf Banérs och hans frus
ypperliga senrenässansvård, signerad »Aris
Claeson Haerlemensis inventor et fecit
A:o 1629»; Svante Stenbocks och hans
frus, äfven i senrenässans utförda, från
1637, midt emot det för omkring 100
år sedan upprättade präktiga monumentet
af Giuseppe Angelini öfver ärkebiskop
Men-nander; grefve Christopher Dohnas
praktfulla barockmonument, signeradt:
Ver-bruggen, Antwerpen, 1674; och Karl
Banérs nästan alldeles grusade vård från
midten af 1600-talet — midt emot Karl
von Linnés vackra minnesvård från 1798
—, hvilka för en kostnad af omkring
8000 kronor med stor skicklighet och
pietet återställts af bildhuggaren Nyholm
och italienske stuccatoren Bellio. Om
en opartisk besökare af domkyrkan
besinnar, hvad i dessa afseenden är gjordt,
och huru det är gjordt, torde han lätt
inse, huru litet sanning det ligger i det
om just dessa grafvars restaurering fällda,
allmänt kringförda och ej länge sedan
offentligt upprepade uttrycket af någon
högättad malcontent, att han icke ville
bidraga till en restaurering, under hvilken
det »leddes gasrör genom hans
stamfaders måge.»
Vi komma nu till midtskeppets väggar
i långhuset. Högst upp ha vi fönstren,
hvilka i hela den öfre delen af kyrkan
äro mycket enkla, kanske för enkla —
med undantag af de tre ofvanför altaret
längst upp i öster. Mellan fönsterraden
och arkadbågarne ligger nu den del at
väggen, som i en äkta gotisk stenkyrka
upptages af »triforium», denna från äldre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
