- Project Runeberg -  Ord och Bild / Andra årgången. 1893 /
373

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Upsala möte. Af Harald Hjärne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

icke mycket. Litet plägade antecknas
om dylikt i officiela handlingar från
femtonhundratalet, och hafva någonsin
protokoll eller lärjungelängder blifvit
ordentligt förda i Gefle, så äro de spårlöst
försvunna för våra dagars forskning.
Förlusten kan icke gärna tillskrifvas den
stora eldsvåda, som för ett tjog år sedan
öfvergick staden och dess gamla
gymnasiibibliotek. Ty att döma af bevarade
förteckningar å det senares tillhörigheter
fanns ej heller förut någonting nämnvärdt
om skolans urtid.

Men vi känna åtminstone ett och annat
om den man, som förnämligast skötte
undervisningen, väl äfven var skolans
föreståndare, hurudan titel han än må
hafva burit, på konung Gustafs tid. Han
hette Laurentius Olai Gestricius,
härstammade således från själfva landskapet,
där skolan låg. Han slutade sin bana
som kyrkoherde i Stockholm på konung
Eriks tid. Där uppträdde han som en
ifrig predikant emot de kalvinister, som
under konungens och hans förre lärares,
Dionysii Beurræi, skydd hade fått
innästla sig i hufvudstaden. Förmodligen
kommo de fleste från Frankrike,
hvarifrån de samtidiga hugenottkrigen vållade
en rätt betydlig utvandring redan då.
»Mäster Lars» visar sig i denna strid
såsom en af de förste svenske teologer,
som vaknat till full besinning om hvad
skillnaden emellan protestantismens båda
hufvudgrenar innebar. Det är den
begynnande lutherska ortodoxien, som i
honom har en af sina otvetydigaste
målsmän här i landet.

Att han utöfvat stort inflytande på
läroverkets alumner, därom äga vi flere
intyg. Ännu har man ett bref, hvari
Abraham Angermannus som ung student
tackar honom för den »sällsynta lycka
och nästan gudomliga visdom», som han
ådagalagt vid ungdomens undervisning.
Gefle skola besöktes, enligt samme
sagesman, af ynglingar från hela Norrland.
De skyndade till denna
»sånggudinnornas källa», som konung Gustaf själf
»upptagit och öppnat.»

De voro icke ensamme därom, och
en och annan af befryndad härkomst
har väl fått sin underbyggnad
annorstädes. Men nog torde flertalet af de
kyrkans män, hvilkas tillnamn röja
norrländskt fäderne under den närmast
följande tiden, hafva suttit på skolbänkarne
i Gefle under mäster Lars’ ledning.

*     *
*



De »sånggudinnor», som vakade öfver
denna källa, synas hafva varit särskildt
ägnade att understödja och utprägla de
gryende anlag, som bodde just hos dessa
aflägsna och, så att säga, nysvenska
bygders söner. De röja, desse män, ett
gemensamt skaplynne och en gemensam
riktning. Hos dem framträder den
protestantiska stridbarheten med en
egendomlig skärpa och äfven kraft, som
ställde dem i främsta ledet under den
afgörande kampen. Om Upsala möte med
skäl kan sägas beteckna den tid, då
svenska folket öfver hufvud fullt
medvetet tillägnat sig målsmansskapet för
den nya tron emot den katolska propagandan
i Norden, så häfdas detta
målsmansskap i främsta rummet af männen
från det nya Sverige. Utan tvifvel hafva
de bildningsfrön, som de tillägnat sig i
ungdomen, de tidsrörelser, som mötte
dem ute i lifvet, blifvit mottagna med
öppna sinnen, redan från början danade
för sådana inflytelsers fulla verkan.

Man kan säga, att genom den liturgiska
stridens och Upsala mötes förnämste
män Norrland för första gången framträder
i svenska historiens förgrund.
Visserligen hafva dess innebyggare redan
förut varit med om sådana värf, som
det tillfallit hela vårt folk att fullborda.
De hafva kämpat, de också, för Sveriges

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:40:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1893/0407.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free