- Project Runeberg -  Ord och Bild / Andra årgången. 1893 /
375

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Upsala möte. Af Harald Hjärne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mäklingsanden kunde sedermera icke så
lätt vinna något välde öfver deras själar.
Den skarpa teologiska logiken, parad med
hjärtats odelade hänförelse, blef
kännemärket för denna kyrkliga riktning, som
till slut hembar segern.

*     *
*



Hos desse män, som vuxit upp fjärran
från den gamla hierarkiens återstoder
och minnen, har det grundligare studiet
alstrat en okuflig motvilja mot alla
papismens påfund, en misstrogen skarpblick
för alla dess smygvägar till förnyadt välde.
Men tillika visa de sig genomträngde af
känslan för hvad en fast och själfständig
kyrklig ordning hade att betyda.
Reformationen hafva de icke lärt sig att
uppfatta som ett våldsamt afbrott i
kyrkans lif, utan som hennes rensning från
senare tiders utväxter. Och kyrkans
ordning uppbäres enligt deras åskådning af
det af Gud insatta predikoämbetet, hvars
skriftenliga myndighet ej får förfalla eller
förväxlas med den gamla hierarkiens
orättmätiga anspråk.

Det var alltså den lutherska ortodoxien,
som, hvad Sverige vidkommer,
fann sina främste målsmän i desse
norrländske troskämpar.

Emellertid var denna fullt utbildade
ortodoxi och ingen annan troslärdom just
den nya kraft, som den svenska
protestantismen då behöfde till sitt värn emot
tidens faror. Genom denna ortodoxi
knöts det fasta förbundet mellan Sverige
och Nordtysklands protestanter, ett
förbund, som i Gustaf Adolfs dagar skulle
stå sitt afgörande prof. Och för så vidt
som Sveriges framtid berodde på dess
rätta ställning i striden emellan tidehvarfvets
religionspartier, så till vida måste
eftervärlden betrakta den lutherska
ortodoxiens banbrytare som högt förtjänte
om fäderneslandets räddning undan
främlingsok och andlig träldom af vida värre
art än en dogmatisk skolas ensidigheter,
som med tiden oundgängligen måste
mildras.

En makt, som grundar sig allenast
på lära och vill härska allenast i kraft
af rätt lära, kan också, när det gäller,
öfvervinnas eller förbättras genom annan
lära. Men en makt, som grundar sig
allenast på blind lydnad mot själfva
institutionerna och deras bärare, kan icke
brytas, utan att dessa institutioners rötter
grundligt uppryckas och förstöras. Att
emot katolska kyrkan, som icke fordrar
af sina medlemmar någonting annat än
underkastelse, uppställa den grundsatsen,
att man måste vara, i en eller annan
form, personligen öfvertygad om
kyrkolärans sanning, — redan det var ett
frihetsverk, hvars betydelse ej beror på
mer eller mindre afvikande åsikter om
åtskilliga punkter i läroformen.

Huru långt de antiliturgiske teologerna
gingo i sin lutherska ortodoxi, till
hvilken eller hvilka af denna ortodoxis
flerfaldiga riktningar de hvar för sig
anslöto sig, huru mycket af sin lära de
lyckades genomdrifva vid själfva
formuleringen af Upsalamötets beslut, — dessa
frågor kunna och måste här lämnas
därhän. Hufvudsaken är, att de bestämde
den oppositions karaktär, som ledde till
mötets sammankallande, och där gjorde
sig till det härskande partiet, att de
genom hela sin verksamhet, sådan denna
kröntes i Upsalabeslutet, införlifvade den
svenska och den nordtyska protestantismens
öden och framtid med hvarandra.

*     *
*



Ett sådant verk med de följder det
innebar kunde ej fullbordas blott af
statsmän, som handlade uteslutande af politisk
beräkning, om också stödd på teologisk
och kyrklig insikt, såsom tidens politik
äskade. Den kloka beräkningen ensam
var ej i stånd att uppkalla en sådan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 12:49:42 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1893/0409.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free