Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Leksand. Af Johan Elg. Med 11 bilder efter teckningar af C. E. Törner och fotografier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
leksand.
393
tid, då man på en enda dag kunde resa
från Stockholm till Dalarnes hjärta, till
Siljan. Ty målet för en färd i Dalarne
är alltid vår svenska Vierwaldstättersee,
och de kantoner, som omgifva den, de
socknar, som bildat kärnpunkten för vår
endast älfven skiljer dem åt) den nya
Mora—Vänerns järnväg, så att nu kan
man komma direkt till Dalarnes hjärta
från både Värmland och Gestrikland,
kanske inom ej allt för många år äfven
från Jämtland. Men förut har under
Interiör. Teckning af C. E. Törner.
historias frigörelsebragder à la Wilhelm
Tell, våra Schwyz, Uri och Unterwalden
heta Mora, Rättvik och Leksand.
Numera leda flera järnvägar från olika
håll till Siljansdalen. För tre år sedan
öppnades bandelen Falun—Rättvik för
trafik, sedan utsträcktes denna till Mora,
där den träffar samman med (d. v. s.
alla tider Leksand varit den första af
dessa Siljanssocknar, som den resande
besökt, antingen han kommit uppför
Strömsholms kanal och öfver
Smedjebacken eller den gamla vägen utmed
Dalälfven från Krylbo och Borlänge.
Denna bana öfver Krylbo och
Borlänge eller Södra Dalarnes och Siljans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
