- Project Runeberg -  Ord och Bild / Andra årgången. 1893 /
505

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Några ord om amerikanska hus och hem. Af Hugo Hörlin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

några ord om amerikanska hus och hem. 551

nue med dess eleganta privat-palats,
bebodda af idel börsaristokrater och deras
vederlikar, samt dess superba beläggning,
endast trafikerad af lätta, för Amerika
karakteristiska åkdon, som på spinkiga
hjul rulla fram och åter till
»Centralpark», newyorkarens förtjusning och
stolthet, Broadway med dess lifligt
pulserande affärslif, dess eleganta butiker,
storartade hotell och ständigt rullande
kabelvagnar, samt Sixth avenue, med dess
mindre ansenliga byggnader, innehållande
verkstäder, småbutiker och
förfrisknings-lokaler; denna »solkiga» aveny, som med
förkärlek befolkas af negrer och som
dygnet om befares med »elevated»
(luftjärnvägar), hvilka dånande rusa fram öfver
våra hufvuden, under det att spårvagnar
och andra fortskaffningsmedel underhålla
den lifliga trafiken på själfva gatan.

Sedan man vistats något litet uti
New-York förlikar tnan sig med såväl de
väs-nande, skymmande »elevated», som med
de numrerade, snörräta gatorna; och man
skall kanske sluta med att beundra den
mönstergilla organisationen af
kommunikationsväsendet och gatubeteckningens
ändamålsenlighet. 26. E. 31. är en bra
mycket enklare adress än t. ex. Gamla
Kungsholmsbrogatan 26, och, för en
ut-länding isynnerhet, mycket
lättbegripli-gare och lättsagdare. New-Yorks
långsträckta form är dessutom egnad att i
sin mån förenkla persontrafiken, då man
på det hela taget blott har att välja
mellan tvänne riktningar: nedåt The Battery
eller uppåt Harlemriver.

När man talar om amerikansk
byggnadskonst, tänker man kanske först och
främst på de så mycket omtalade
byggnadsvidunder, som fått namnet
»sky-scra-pers» (skyskrapor), och det är äfven dessa
märkvärdiga byggnader som först slå oss
européer med förvåning, ja med häpnad;
man må betrakta dem utifrån eller
besöka deras innandömen. Dessa karak-

teristiska, tornformade hus, som kunna
sträcka sig några och tjugo våningar upp
i luften, torde särskildt i New-York vara
ett sannt och betecknande uttryck för
ett jäktande, i snabb utveckling varande
affärslif. Time is money! Time is
mo-ney! ropa de allesamman. Man
eftersträfvat att på minsta möjliga plats samla
största möjliga antal affärslokaler; man
staplar därför upp dem i vertikal
riktning, våning på våning; banklokaler,,
växelkontor, handelsbodar af alla slag,
från blomsterbutiker och tidningskontor
till försäljningslokaler för
åkerbruksredskap och musikinstrument o. s. v.,
grupperade kring en stor gemensam
centralbrunn och sinsemellan förbundna med
ständigt löpande hissar, som med
svindlande hastighet föra till utseendet
mycket lugna, amerikanska affärsmän från
våning till våning. Det vill nästan synas,
som om amerikanen hade öfverflyttat
icke så obetydligt af sin egen jäktande
rastlöshet på de snabba och väl
organiserade kommunikationerna, dem han ock
flitigt begagnar vid sin hetsjakt efter »den
allsmäktige dollarn».

Man kan väl dock knappast
öfverhufvud taget kalla »skyskraporna»
konstprodukter. På somliga platser, t. ex. i
Down Town uti New-York, äro de
betingade af praktiska kraf: inskränkta
ter-rängförhållanden o. dyl., men under de
senare åren har uppförandet af dessa
jättebyggnader urartat till ett slags sport,
som ej kan anses vara förenlig med
konstens principer, och deras konstruktion
kan ej kallas sund arkitektur, om man
tager detta begrepp i strängare mening.
Själfva byggnaden består af en hög
järn-och stålställning, a la telefontornet i
Stockholm, och detta skelett är sedan
öfverhöljdt med en mantel af sten : granit,
sandsten, tegel o. s. v., hvilken i själfva verket
liksom hänger på den bärande osynliga
stommen, under det att murverket, ut-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:40:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1893/0551.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free