Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Några ord om amerikanska hus och hem. Af Hugo Hörlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
några ord om amerikanska hus och hem.
507
kanska kyrkorna angår, så äro de
visserligen mångtaliga — endast uti Chicago
lära finnas omkring 600 — men inom
arkitekturen spela de ej samma roll som
uti Europa. De resa sig ej upp såsom
dominerande, från de öfriga byggnaderna
skilda symboler af gudomlig höghet
och helighet. De liksom smyga sig
intill och blanda sig med
människoboningarne, från hvilka de visserligen skilja
sig genom sin säregna arkitektur, men
med hvilka de ofta på en eller ett par
sidor äro sammanbyggda.
’Prästbostället ligger därtill icke sällan som ett
annex till kyrkan, med hvilken
bostället ofta bildar pittoreska, ytterst
tilltalande taflor. Religionen är icke här en
statens" omsorg, den är uteslutande en
den enskildes personliga angelägenhet;
och lika mångskiftande sotn de religiösa
samfunden äro, lika olikartade äro deras
gudshus, från den katolska katedralen
efter europeiskt mönster, till det i
enlighet med alla nutidens fordringar
prydligt och bekvämt anordnade stora
kapellet, där Moody brukar tala och Sankey
sjunga sina sånger.
Några furstepalats och slott kan det
ju ej bli fråga om uti de amerikanska
staterna — jag undantager naturligtvis
pänningfurstarnes —, och de byggnader,
som skola representera staten och staden,
äro i de allra flesta fall uppförda under
inflytande af europeiska förebilder, mer
eller mindre fritt behandlade.
Efterbild-ningarne sakna dock oftast det lif och
behag, som blott en lefvande fantasi och
en sann känsla kan förläna konstverket.
De äro torra, ointressanta eftersägningar.
I New-York finner man till och med försök
att i detalj importera europeisk
arkitektur (ungefär som man i Stockholm
försökt att importera byggnader från Berlin
och Wien). Sålunda gör The Building
of the American fine Arts Society
anspråk på att vara en kopia af Frans I:s
hus i Paris och världsbladet New-York
Heralds under uppförande varande
byggnad ikläder sig Palazzo del Conciglios
uti Verona rikt utsirade terrakottaskrud,
o. s. v.
Hvad den konstnärliga behandlingen
af de mera amerikanska
monumentalbyggnaderna beträffar, så kännetecknas
den af ett sökande efter uttryck för det
nya som vill fram och en sväfvande osä-
Ccntralhallcn i Börsen i Chicago.
kerhet; följden af bristande tradition från
ett förgånget, och saknaden af resonnans
hos samtiden. Samtiden äger ännu blott
en stor tanke, en stark åtrå, den efter
»money». Man synes visserligen offra
mycket pänningar på konst och
vetenskap, men man gör detta icke så
mycket därför, att man förstår och värderar
dessa kulturblomster, utan fastmera
därför, att man har ett behof att visa sitt
öfverflöd af »money»; den ena puffen kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
