Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Några ord om amerikanska hus och hem. Af Hugo Hörlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
några ord om amerikanska hus och hem.
509
tryck uti deras byggnadskonst. Vid
sidan af byggnadspartier, som på ett
nästan brutalt sätt framhålla
konstruktionen i ali dess nakenhet och det i minsta
möjliga mån bearbetade materialet, finner
man detaljer genomarbetade med
yttersta finess och smak. Här en vacker
lösning af en konstnärlig uppgift, där strax
bredvid en detalj, åt hvilken konstnären
ej synes haft tid att ägna ens en tanke.
De härigenom uppkommande slitningarne
kunna icke annat än störa intrycket af
helbilden för den europeiske åskådaren,
liksom han ock stores af de i många
afseenden för honom främmande och
egendomliga amerikanska kontrasterna i
öfrigt; men såväl inom arkitekturen som
på andra områden synas mäktiga krafter
vara i rörelse, hvilka sträfva att
sammansmälta den råa styrkan med skönheten,
den materiela med den mera idéela
lifs-uppfattningen.
Äfven om den amerikanske
byggnadskonstnären af konstruktörens fåfänga låter
sig förleda att med sina konstruktioner
trolla bort sanningen, så håller han vid
dekorationen strängt fast vid sanning i
materialet. Detta är ock en af
hemligheterna, hvarför dessa arbeten ofta verka
med en öfverväldigande effekt; och
isynnerhet blir det måleriska intrycket
mycket kraftigt. Materialets färg är det
grundelement, med hvilket man rör sig.
Arkitekten bygger med färgerna på
samma gång som han bygger med massorna,
och då han t. ex. skall omväxlande
använda tegel och naturliga stenarter,
händer det ofta, att han för detta ändamål
låter tillverka teglet i en alldeles särskild
färgton, på det att färgharmonien skall
bli den åsyftade. Detta slag af tegel
uppkallas sedan efter arkitekten eller
den byggnad, där det första gången
användes. Och såsom något för oss
efterföljansvärdt kan i detta sammanhang
omnämnas, att de dekorativa terrakottade-
taljerna alltid äro retoucherade för hand,
hvarigenom dessa ornament göra ett friskt
och artistiskt intryck, något som
ingalunda är förhållandet med
terrakottade-korationen hos oss.
Man kan med rätta påstå, att den
amerikanska
monumentalbyggnadskonsten ännu lider af ett slags omognad, i
större eller mindre grad. Men i själfva
detta förhållande ligger ju en möjlighet
till utveckling, och den skall helt säkert
icke heller uteblifva. Ett land så
kolossalt som Amerika, med de enorma
materiela resurser, som det har att tillgå,
med den sträfvan, som för närvarande
gör sig gällande, att i intet stå efter
Europa, med den utvecklingshastighet,
hvaraf det har visat sig mäktigt — ett
sådant land torde vara i stånd att göra
märkliga framsteg på alla kulturområden,
helst det kan rikta hela sin kraft på den
fredliga utvecklingens främjande.
Visserligen är det sannt, att de fält, som
behöfva odlas, äro vidsträckta, isynnerhet
om jnan mäter dem med europeisk
måttstock. Men icke desto mindre torde det
ej dröja så särdeles länge, innan
folkkaraktären nått den grad af odling och
stadga, som är nödig, för att den skall
kunna gifva sig uttryck i konsten, ej
minst i arkitekturen, samt visa frukter
af ädel art. Under det att vi här hemma
uti Europa under åratal, ja årtionden
stått och trampat uti stilenlighetens
bak-tråg, eller på vägen mot den »nya
stilens» land sett oss så mycket tillbaka, att
vår arkitektur varit nära att dela öde med
Loths hustru, har man i Amerika på
åtskilliga håll oförfäradt pröfvat på att gå
framåt, äfven med risk att göra felsteg;
och till och med ett felsteg kan vara ett
framsteg.
Af de amerikanska arkitekturverken
torde dock inga stå det konstnärliga så
nära som privatbyggnaderna,
boningshusen ; i ali synnerhet de som blifvit upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
