Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Gustaf Vasas porträtt. Af Gustaf Upmark. Med 12 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
, GUSTAF UPMARK.
ett ålderdomligt, i Gripsholmssamlingen
(n:r 444) befintligt porträtt, hvilket
framställer konungen i bröstbild med
krona, spira och äpple*. — Det
egendomliga är här, att han framställes med svart
skägg. Traditionen om hans utseende har
gått förlorad, och den i skulptur utförda
grafbilden har i detta afseende ej
lämnat någon ledning. Med mörkbrunt eller
Gustaf Vasa. Gravyr af H. Nützel. 1598
För Karl XI:s stamtafla.
svart skägg framträder han också å de
senare bilderna från 1600- och 1700-talet,
ja, ända fram till vår tid.
Men konungaporträtten från dessa
senare tider visa äfven andra olikheter.
Det ser ut, som hade man haft till sitt
* Den italienska byggmästaren Giov. Battista
Bressilesi uppbar 1591 betalning för ett porträtt af
konung Gustaf.
förfogande äfven något annat
originalporträtt af konungen än de ofvan nämnda.
Han torde här hafva varit klädd i barett
med hvit plym, han har burit pels och
haft kring halsen en kedja med ett däri
fästadt kors Så visar han sig på ett par
porträtt å Gripsholm (n:r 1241, 1547)
så på den väl bekanta gravyr af Floding,
som denne utförde 1768 efter en
målning af L. Pasch d. y. Men
hvilken skillnad för öfrigt från
1500-talets porträtt äfven i
uppfattningen! Den enkle, rättframme
renässansmannen — eller om man
så vill medeltidsmannen med
renässansdetaljerna — framstår här
som en halfgud, en heros i
pseudoklassisk stil. Han sätter
högra handen med själtkänsla
i sidan, han höjer med ett
nervöst grepp kommandostafven i
den vänstra och vänder med
ett stolt och bistert ögonkast
ansiktet tillbaka öfver högra
axeln. Ögonbrynen äro
sammandragna, det »trinda»
hufvudet har blifvit långlagdt, näsan
springer fram stor och kraftig.
Det är som hade en af de stora
Neptunsgestalterna stigit ned från
fotstället därute i den sirliga
franska parken eller från takets
plafondmålning för att dundra
fram sitt »Qvos ego» till
tumlande vindgudar och tritoner. Och
väsentligen samma typ framträder
å Larchevèques ungefär samtida
staty, beställd år 1763 och 1774 rest på
Riddarhustorget, ehuru ställning och låter
här äro om möjligt ännu mera öfverdrifna
med en tillsats af père noble från teatern.
Så ser man, huru hvarje tid har
fattat den store nydanarens bild på
sitt eget sätt, huru den i bilden inlagt
just hvad den ville se och så fortsatt
den idealisering af hans yttre drag, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
