Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Språkrim. Af Åke W:son Munthe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Språkrim.
Af Åke W:son Munthe.
immet tillhör icke uteslutande poesien
eller hvad som gör anspråk på att
vara poesi, vers med andra ord. Våra
ordspråk äro ju som bekant mycket ofta
rimmade, såsom t. ex. den enes död den
andres bröd, drömmar äro strömmar, den
som går i borgen, går i sorgen o. s. v.
Man torde kunna säga, att så godt som
hvart annat ordspråk är rimmadt på
liknande sätt. Men det är dock icke dessa rimmade
ordspråk, jag här åsyftar. Ty äfven i det
allmänna språket, i det af hvar man i tal
och skrift använda språket, uppträder rim
i en hel del stående uttryck eller fraser,
sådana som t. ex. i ur ocli skur, i valet
och’ kvalet, rätt och slätt. Det är sådana
i det allmänna språket förekommande
rimmade fraser, jag här kallar språkrim.
Dessa språkrim, som i själfva verket
förekomma mer ymnigt, än man
måhända vid första påseendet kunde vara
benägen att tro, äro delvis bevisligen
mycket gammalt språkgods, och
sannolikt torde språkrimmen såsom art
förskrifva sig från en tid, som ligger
bortom, icke blott den litterära uppteckningen,
utan öfver hufvud ali slags vitter
bearbetning af språket. Med andra ord:
rimmet i form af språkrim förefanns
sannolikt i det allmänna språket, långt innan
det kom att användas i något som helst
medvetet konstnärligt syfte — det fanns
där, så att säga, i fritt, naturligt tillstånd,
såsom det i själfva verket ännu gör.
Med rim förstår jag här samklang
mellan likställda språkljud i olika ord
eller orddelar. Men icke blott hvad man
i dagligt tal brukar kalla rim blir då en
sådan samklang: icke ensamt typen tak
—sak äger rätt till namnet rim. Här
är visserligen samklangen mycket
fullständig, så fullständig som möjligt till
och med i detta fall, ty om man ville
försöka att än ytterligare öka den, skulle
orden sammanfalla. Men emellan den
fullständiga likheten tak—tak och den
fullständiga olikheten tak—söl t. ex.
ligger en hel serie olika samklangs- eller
rimformer, alltefter som olika ljud, men
alltid likställda, i de båda leden
samklinga.
Om samklang förefinnes blott mellan
begynnelseljuden, får man det slag af
rim, som man brukar kalla allitteration
eller uddrim, enligt typen
i. /ak—tål.
Detta rimslag, allitterationen,
förekommer icke såsom af regler bunden rimform
i den moderna poesien (utom i den
isländska), ehuruväl spridda allitterationer
i konstnärligt syfte visst icke så sällan
användas af nyare poeter — och för
öfrigt äfven af prosaister. T. ex. när
Bååth sjunger i »Kärlekssagan på
Björke-berga»:
X trädgård, af bäckar fägnad,
blef j-innet så jommarjtämdt;
hit nådde ej röster kärfva,
ej borgstugans bullrande skämt.
Eller när den bekanta Mrs Annie Besant,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
