Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Språkrim. Af Åke W:son Munthe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
io6
ÅKE w:SON JIUNTHE.
Hithörande språkrim äro ej så
synnerligen talrika, men exempel saknas dock
icke: hö^ och låg, hugg och sla^, vidt
och bredt, ]amt och sa mt, fri sk och ra sk,
förj/ som si.s7, hu Id och sky Id, eld och
bran d, ord och bil d, viss t och sann/ o. a.
— eller med samklingande obetonade
ändelser: ma ken till bro ken, i fy lian och
vi lian, Y&stigt och lustigt, på vägar och
stigar m. fl. — Utrim förekommer för
öfrigt ofta i allittererande uttryck,
hvarvid emellertid uppmärksamheten
företrädesvis faller på allitterationen, t. ex. god
som guld, frid och frö]d o. a.
Att man nu har rätt att tala om
språkrimmen såsom kategori, om
samklangen, rimmet såsom ett slags
formmoment, ett frasbildande moment i
språket, torde väl vara klart redan "af det
stora antalet hithörande fall, hvarvid jag
ännu en gång vill erinra, att de i det
föregående anförda språkrimmen blott äro
några ur högen gripna exempel. Som
ett bevis på, att antalet af förefintliga
språkrim verkligen är ganska ansenligt,
kan jag anföra, att jag blott af
allittererande uttryck, som börja med den enda
bokstafven s upptecknat ett halft
hundratal, hvarvid dock utan tvifvel mer än
ett gått mig förbi.
Jag vill emellertid nu med några
spe-ciela exempel söka visa, att en påtaglig,
instinktmässig känsla för sådana rim, en
omisskännelig tendens till samklang
verkligen existerar i språket. Att dessa
exempel äro en smula triviala — jag har just
med flit valt sådana — ger dem blott större
värde såsom exempel i förevarande fall,
såsom bevisande exempel nämligen, då
just sådana triviala fraser i allmänhet äro
mest omedelbara, mest oreflekterade.
Man säger t. ex. ’üsse katt’ med
allitteration och ’kisse misse’ med helrim,
men aldrig ’misse katt’; man säger i
regeln med allitteration ’en fattig fan’, men
däremot ’en stackars .sate’; på samma
sätt säger man alltid å ena sidan ’regn
och rusk’ och å den andra ’.rno och .dask’,
men knappast t. ex. ’snö och rusk’; man
säger ’^uldo-osse’, hvaremot ’guldflicka’,
som ju oafsedt allitterationen kunde ligga
lika nära, aldrig förekommer — men väl
’^uldo-ris’. Ett rätt belysande exempel
är uttrycket ’dra en sprzder’, där rimligen
just spaderfärgen, och icke någon af de
andra tre, blifvit väld för rimmets skull
— men däremot säger man å andra
sidan ’ruter ut’ och ’hj«rt<rr är btfttir’ samt
ibland äfven ’klor sa fatten’ (för klöfver).
Ganska belysande äro också ’fraser med
räkneord. Man säger t. ex. med
allitteration: ’om den platsen är det //undra
//änder’ — just dundra, icke tusen eller
femtio, tydligen för rimmets skuld. På
samma sätt äro måhända de båda talen
i frasen ’sju för tu’ att förklara, och
uttrycket ’sjz/ tøsan’ (sit z^enia werbo!) torde
knappast ha det heliga sjutalet att tacka
för sin tillvaro, utan sannolikt har man
väl tagit just talet s]n, därför att det
råkar rimma med stafvelsen tu—; på samma
sätt torde den kuriösa, på kajer och
dylika ställen icke sällan hörda
kombinationen ’eliva djeflar’ få sin förklaring. Hit
hör också uttrycket ’rom sex’ i fraser
som ’äta røm sex’, ’det är säkert .rom
.rex’, hvarmed kan jämföras det norska
uttycket ’det er noget som .viger .s-eks’
(om någonting, som är förträffligt i sitt
slag).* Att den tyska svordomen ’potz
donner tausend’ hos oss fått den något
egendomliga formen ’topp tunnor tusan’
* Med dessa språkrim kan man osökt jämföra
en del uttryck mecl räkneord i folkvisorna, där talen
uppenbarligen blifvit valda med afseende på rimmet
t. ex. ’Fast om jag hade /ry /usen lif’ (Habor och
Signild), ’/<emton /’lickor det har han i tro’ (Knut
Hulings visa), ’/’’emtio /ämnar under jord’ (Slottet
i Österrik) o. a.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
