Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Språkrim. Af Åke W:son Munthe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SPRAKRIM.
107
beror tvifvelsutan hufvudsakligen på
rimtendensen, och då man ibland får höra
frasen ’i alla fall’ utvidgas till ’i alla fulla
fall’, är detta ett handgripligt exempel
på samma instinktmässiga sökande efter
rim, hvarpå också en åtminstone i norskan
och tyskan, men måhända äfven hos oss,
förekommande ombildning af uttrycket
’från Herodes till Pilatus’ (d. v. s. från den
ene till den andre) erbjuder ett slående
exempel. I Norge har jag nämligen hört
detta uttryck under formen ’lobe fra
Pondus til Pilatus’, och i tyska riksdagen
yttrade själfve furst Bismarck d. 12 Juni
1882: »Das liegt auf der Hand, dass man
so von Pontius su Pilatus geschickt wird
und mit der Reform nicht vorwärts
kommt» —• hvilken i sig själf fullkomligt
vanvettiga ombildning dock får sin
ganska naturliga förklaring genom
rimtendensen.
I detta sista exempel har således
tendensen till samklang åstadkommit en
rimmad fras genom modifiering af en redan
förefintlig icke rimmad. Detta kan ibland
ske rent af genom förvridning af ett ord,
hvarpå särskildt värt eget fornspråk ger
några slående exempel. I våra gamla
landskapslagar förekommer rätt ofta frasen
fae-f>erne ok moejjerne’ men upprepade gånger
uppträder denna fras, och detta påtagligen
till följd af rimtendensens inverkan, dels
under formen ’fae[ierne ok mar[jerne’,
dels under formen ’WJierne ok moejjerne’.
Ett liknande exempel är frasen ’arla och
särla’, där det senare ordet en gång
hetat si{)la (släkt med sedan), hvilken form
dock genom rimtendensen redan i
fornsvenskan förändrats till särla. Hit hör
förmodligen också frasen ’i ^råd^rasket’, som
sannolikt är en rimmande ombildning af
det ursprungligare ’i brådrasket’.
En rätt intressant illustration till den
allmänna rimtendensen är det i
barnspråket, såväl hos oss som annorstädes,
förekommande sättet att skapa rimmande
uttryck genom en hvad man kunde kalla
fri rimreduplikation t. ex. sådana rim ur
allbekanta lekramsor som ’Adam padavi
paradis’, Anna panna penningpung’, där
man sålunda genom detta slags
redupli-kation af Adam och Anna skapat
rimmen padam och panna. På samma sätt
i den där bekanta sagan om pannkakan,
där hönan kallas ’höne pdne’, ankan ’ande
pande o. s. v. För öfrigt får man ju
ofta höra barn alldeles fritt och spontant
tillverka sådana rim. Äfven ett och
annat af de egentliga språkrimmen torde
ha bildats genom en dylik reduplikation
t. ex. ett sådant uttryck som ’undra och
fundra’; likaså i andra språk t. ex. eng.
’roly poly , sp. ’ni chistar ni mista?-’ m. fl.
I arabiskan lär detta sätt att genom
re-duplikationsrim ge större pondus åt
uttrycket, efter hvad kompetent person
meddelat mig, vara en mycket vanlig
företeelse. Så säger man t. ex. i stället för
’husan’, häst, för mera liflighets skull,
’husàn musan’, och i st. f. ’kamis’, skjorta,
pä samma sätt ’kamis viamis’ o. s. v.
Egendomlig är läppkonsonanternas nästan
konstanta förekomst i dylika
reduplika-tionsrim.
För jämförelses skull kan slutligen i
detta sammanhang erinras om huru
rimtendensen spelat in i vårt ordspråk ’kaka
söker maka’ och gjort detsamma i sin
nuvarande form så godt som meningslöst:
den ursprungliga, fullkomligt förnuftiga
formen återfinnes, som bekant, i det
danska ’krage søger måge’ (kråka söker maka
== birds of a feather flock together). På
samma sätt får man väl förklara det
mindre lyckade ordspråket ’de ä’ sura, sa’
räfven om rönnbären’, hvilket naturligtvis
förskrifver sig från den gamla æsopiska
fabeln. Men här fäller ju Mickel i sin
förargelse detta yttrande om drufvor, och
icke därför att de voro sura — han såg
tvärt om, att de voro söta och högst
delikata — utan blott för att låta påskina,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
