Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Språkrim. Af Åke W:son Munthe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SPRÅKRIM.
I I I
nesmärken, de gamla lagarne. Se här
ytterligare några sådana exempel: i Æali
/?rænna, bose och byggiæ, bön och bot,
far ok flöghir, fast och fullt, folk ælla
fæ, gangær ok giælder, i handum hava,
med huld ok har, ny ok naeyer, J)istlæ
ok [)orn, aker ok reng, ordum ok athawm,
tcrka af dtfghum, landi æller wattni, nærr
ok fiærre m. fl.* Dessa ännu lefvande
språkrim, som läsaren utan tvifvel känner
igen allesammans, äro således bevisligen
åtminstone ett halft årtusende gamla, och
man torde med stor sannolikhet kunna
antaga, att många äro mycket äldre
än sä.
En rik exempelsamling på ännu gängse
språkrim skulle utan tvifvel kunna
hämtas äfven ur vår öfriga äldre litteratur.
Jag har emellertid ej haft tillfälle att i
detta afseende göra några omfångsrikare
efterforskningar, och i det jag för
medeltidens vidkommande nöjer mig med de
nyss ur lagarna anförda, vill jag blott
ytterligare meddela några exempel från
den närmast följande tiden, hämtade ur
ett par visböcker och några dramatiska
stycken från 1500- och 1600-talen: medh
//arn och blomma, från barnsben, basa
brun och blå, boot och bättring, faller
till foot, fallom till fögha, först om främst,
gammal och grå, gammal och göder, gård
och grund, godz och gärd, heel och
hållen, lijff och lem, sofva så söd,
sampte-lighen och synnerlighen, under stool sticka,
synd och skam, skade och skam, spott
och spee, säng och säte, seent om sijder,
tandh för tunge, acht och ära, arm och
eländig, älska och ära, vänner och
fränder, rådh och dådh, längta och trängta,
högh och lågh, hugg och slagh, medh
hand och mun, löst och fast, bret och
vidt, visst och sant m. fl. — alltsammans
rim, som ännu i dag lefva kvar i språket.
* För rim i de gamla lagarne jämför vidare
A. H Linds afhandling Om rim och vcrslämningar
i de svenska landskaps!agame.
En del ännu använda språkrim bära
för öfrigt själfva vittne om sin ålder. Af
särskildt intresse äro en grupp ännu
gängse fraser, som en gång varit
rimmade, men till följd af uttalets förändring
numera rimma blott för ögat, ej för örat.
Sådana äro: //är och //var (som
visserligen fortfarande utrimmar), med //järta
och //and, af //järta och /zåg, med /jus
och /ykta, i /jusan /åga, /juft och /edt
(urgammalt uttryck: redan i lagarna ’swa
lett sum liuft’ och i Nibelungenlied liebe
mit leide’), där de nu stumma
begynnelsebokstäfverna h och 1 framför v och j som
bekant för ett par hundra år sedan
uttalades. Hit hör också frasen koxw och
Mrna, i hvilket senare ord k en gång
haft samma hårda ljud som i det förra.
Ett vittnesbörd om sin ålder innehålla
också en del språkrim, hvari numera
föråldrade ord eller former ingå. Sådana
äro t. ex. ’maken till broken’,
innehållande det gamla brok = byx; ’fuller och
$ång’, hvilket senare ord nu ej mera
förekommer ensamt, men väl för ett par
hundra år sedan t. ex. i komedien
Vitu-lus: ’the had ett fasligt bång’; på samma
sätt ’i sus och dus’, hvilka båda ord
numera ej torde användas ensamma, men
väl förr i världen t. ex. i en komedi af
Messenius: ’leffua i störste suus’ och i en
gammal visa i Bröms Gyllemärs visbok:
’i fullan dus’; ’menige man’, som
innehåller det numera annars så godt som
obrukliga adjektivet menig, hvilket förr
hade en mycket allmännare både
användning och betydelse t. ex. i en
riksdagshandling från 1527: ’menige adlen bådhe
innan rådz och uthan’; ’hvars mans’, i
fraser som ’i hvars mans mun’, ’för hvars
mans dorr’, hvilket uttryck ännu visar
adjektivpronominet hvars böjdt i genitiv,
då annars adjektiven för mer än ett par
århundraden sedan förlorat ali
kasusböj-ning i svenskan. På detta sätt har den
rimmade frasen, som synes vara mycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
