Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Byggnadsplaner å Helgeandsholmen. En återblick. Af Moritz Rubenson. Med 18 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BYGGNADSPLANER A HELGEANDSHOLMEN. , I 3 I
hvilka villkor riksbanken ensam eller i förening
med kommunen kunde enligt fullmäktiges åsikt
vidkännas kostnaderna för ett sådant
ordnande af Helgeandsholmen, som må anses
erforderligt för att bereda riksbanken
lämplig byggnadsplats därstädes. Fullmäktiges den
14 juni 1877 afgifna svar å denna remiss
utgör ett märkligt aktstycke, i hvilket man
förgäfves söker hvarje tillstymmelse till
hänsyn för deras mening, som under framfarna
tider funnit Helgeandsholmens prydliga
ordnande vara ett ändamål, för hvilket stat och
kommun borde intressera sig. Fullmäktige
sysselsatte sig i sitt svar högst litet med den
på dem ställda frågan, men ordade så mycket
mera om dyrbarheten af kronans mark å
holmen, om det orimliga i att staten skall utan
en sådan motivering förmå riksdagen att återgå
till planerna om riksdagshus på holmen. Det
är skada, att utrymme i denna uppsats ej
kunnat beredas för bankofullmäktiges
svarsskrif-velse i dess helhet. Ett begrepp om den
riktning, i hvilken denna gick, kan dock
läsaren få genom den upplysningen, att
fullmäktige nu för första gången ifrågasatte att
bygga en ny riksbank närmast väster om
Norrbro och längre västerut ombygga stallet.
Upphofsmännen till den i slutet af 1 y:de
århundradet framkastade, för sin tid ganska
rimliga tanke att dela holmen mellan
riksbanken och hofstallet voro nog blygsamma
att icke delgifva allmänheten densamma. Så
omtänksamma voro ej vårt århundrades
förslagsställare. Förslaget blef, såsom nedan
G. Wkkmans och G. Ringströms förslag till riksdagshus å Skeppsholmen.
ersättning upplåta plats till »förlustelseställe»
m. m. sådant. Betecknande för fullmäktiges
syn pä sakerna är den af dem framkastade
tanken, att staten skulle under föregifvande
att utlägga holmen till öppen plats återtaga
basarbolagets tillstånd mot den under denna
förutsättning bestämda lösen af omkring 103,000
kronor, låta nedrifva då befintliga byggnader,
sedan lämna holmen obebyggd någon tid men
till sist där uppföra ej allenast riksdagshus
och riksbank utan äfven å västra delen ännu
en byggnad för statens behof. Huru på
sådant sätt platsen framför slottet skulle kunna
hållas obebyggd, såsom fullmäktige påstå, är
sannerligen ej lätt att begripa för andra än
dåvarande fullmäktige, bland hvilka en i sin
egenskap af ledamot af andra kammaren åren
j 877 och 1878 sökte, dock förgäfves, att med
omtalas, utarbetadt och på allvar ifrågasatt
till utförande.
Det kan ej väcka någon förundran, att
bankofullmäktiges inpass ej fick det ringaste
inflytande på Helgeandsholmsfrågans vidare
behandling.
En i formen len, men i verkligheten
mycket allvarlig gensaga mot
bankofullmäktiges ståndpunkt innehålles i
öfverintendents-ämbetets af F. W. Scholander undertecknade
tjänstememorial af den 24 juli 1877.
Memorialet börjar med en erinran, att den fråga,
som med hänsyn till Helgeandsholmens läge
och därå framställda anspråk bör göras till
föremål för närmare begrundande, är den,
huruvida de af bankofullmäktige väckta
förslagen om holmens användande väsentligen i det
reelas intresse, d. v. s. såsom tomtplats för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
