Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Byggnadsplaner å Helgeandsholmen. En återblick. Af Moritz Rubenson. Med 18 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
126
MORITZ RUBENSSON.
en penningeinrättning och möjligen äfven andra
byggnader, böra äga företräde framför den
ideela uppfattning rörande platsen och dess
förskönande i residensbyggnadens och
hufvudstadens intresse, hvilken blifvit ådagalagd
såväl genom frikostiga donationer till främjande
af detta mål som genom ett därför visadt
allmänt intresse. Ämbetet anser någon
byggnadsdel på holmen icke böra uppföras längre
österut än omkring 50 fot förbi härtigliga
palatsets västra gräns, d. v. s. den punkt, där
en linie, dragen vinkelrätt från västra
slottsflygelns västra gafvel träffar husraden vid
Strömgatan, eller just den linie, med hvilken
det af Tessin föreslagna höga huset å holmen
med sin östra sida sammanföll. Det nu före-
slagna riksdagshuset åter skulle, att döma
efter den af byggnadskommittén påbjudna
ut-stakning, hvilken dock lär ej så litet afvika
från det läge, kommittén själf tänkt sig, med
det sydöstra hörnet träffa en linie, som komme
att skjuta hela 60 fot förbi den västra
slottsgaf-veln och således betydligt mera skymma slottet,
än två af vårt lands förnämsta auktoriteter
i byggnadsfacket, af hvilka den ena skapat
slottet, funnit hänsyn till detta palats kunna
medgifva. Ur öfverintendentsämbetets
synnerligen intressanta och tilltalande memorial
må här i öfrigt endast hämtas följande
omdöme: »Att väl ordnade och omsorgsfullt
vårdade planteringar med tillhörande träd skulle
komma att med ojämna afbrott skymma delar
af slottsfasaden är berättigadt och bör höja
denna fasads verkan såsom storartadt monu-
ment, under det att åter byggnader, uppförda
framför detsamma, ej kunnat verka annat än
störande, på samma gång de själfva blifva
tryckta vid jämförelse med konungaborgens
kolossala fasad». En hvar, som, innan
byggnaderna å Helgeandsholmen refvos, från
mellersta delen af Vasabron betraktat slottet på
en tid af året, då de löfrika träden på
holmens sydvestra pynt stått i sin fägring, måste
vitsorda riktigheten af denna ämbetets åsikt.
Den å sid. 122 aftryckta utsikt öfver slottet
västerifrån, som skulle erbjuda sig, om vid
Helgeandsholmens ordnande skyldig hänsyn
tages till denna byggnads berättigade kraf,
förtjänar att i detta sammanhang återkallas i
minnet. Äfven om detta år 1876 af littera-
tören Wetterhoff och arkitekten Holmgren
framlagda förslag (jfr. sid. 125) kan, såsom kännare
påstått, anses hafva varit förenadt med praktiska
olägenheter, måste det vitsord gifvas åt
detsamma, att det utgör ett vackert uttryck af
upphofsmännens känsla af pietet för
hufvudstadens skönaste punkt.
Innan kommittéutlåtandet remitterades till
stadsfullmäktige, yttrade vår nu regerande
konung, som i arf efter sin moder mottagit
hennes hus å Helgeandsholmen, till
statsrådsprotokollet den i o augusti 1 877, att, därest ett
nytt hofstall uppfördes å Artilleriplanen i
enlighet med då föreliggande ritningar och i
öfrigt de af riksmarskalksämbetet uppställda
villkor för stallets flyttning vederbörligen
fullgjordes samt holmen därefter ordnades i
enlighet med en af kungl. maj:t. godkänd plan,
G. Wickvians och G. Ringströms förslag till riksbankshus a Helgeandsholmen.
Utsikt från Vasabron.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
