Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Byggnadsplaner å Helgeandsholmen. En återblick. Af Moritz Rubenson. Med 18 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BYGGNADSPLANER A HELGEANDSHOLMEN.
, I 3 I
han förband sig att låta nedrifva sina
omförmälda byggnader och medgaf, att
tomtplatserna utan ersättning till honom eller hans
rättsinnehafvare finge användas för holmens
ändamålsenliga ordnande, hvilken förbindelse
dock ej skulle gälla, såvida icke besluten om
hofstallets flyttning med hvad därtill hörde
samt om holmens ordnande fattades af
samtliga vederbörande inom slutet af år 1878.
Den ifver, med hvilken
öfverintendents-ämbetet bekämpade det då icke föreliggande
förslaget att bygga »riksdagshuset på
Helgeandsholmen, gör den förmodan sannolik, att
ämbetet misstänkte, att ett sådant förslag
skulle snart ånyo uppdyka, i synnerhet som
andra kammaren samma år lyssnat till en
motion, som hade till syfte att åter väcka
denna fråga till lifs. Det dröjde ej heller
länge, innan så blef förhållandet. 1 remissen
till stadsfullmäktige af kommittéutlåtandet satte
kungl. maj:t främst det alternativ, att
riksbanks- och riksdagshus skulle å holmen
uppföras, och att dessa intressenter bortskaffade
hofstallet, och först i sista rummet förutsattes,
att kommunen skulle bekosta stallets flyttning,
och att sedan tomtplatsen delades mellan
riksbanken och staden. Kommitténs eget förslag
om holmens utläggande till öppen plats
berördes icke vidare än genom en antydan,
att stadsfullmäktige ägde framkomma med de
förslag, de i öfrigt kunde finna påkallade.
De hemställanden, med hvilka
stadsfullmäktiges beredningsutskott förelade ärendet för
fullmäktige, innehöllo ej mindre än tre alter-
nativ till ett tillmötesgående svar, det första
att staden skulle erbjuda sig att för ett
ersättningsbelopp af 1,355,000 kronor och andra
förbindelser öfvertaga holmen och ordna den
efter plan, som blefve godkänd af kungl.
maj:t, och de två närmast följande, att, om
plats för riksbanken skulle där beredas, staden
öfvertoge den återstående delen mot nedsatta
förbindelser och ersättningsbelopp, som skulle
blifva lägre än för hela holmen och på
uppgifvet sätt minskas, i den mån bankplatsen
gjorde ordnandet mindre förmånligt. Intet
af dessa alternativ vann vid ärendets
behandling stadsfullmäktiges bifall. Det första föll
den 10 januari 1878 med 50 röster mot
42 och de båda andra utan omröstning. En-
hälligt förenade sig däremot stadsfullmäktige
om den sista hemställan, eller en förklaring
att, därest plats skulle å holmen beredas för
både riksdagshus och bankbyggnad, staden
icke ville ikläda sig några andra förbindelser
än att förnya 1874 års beslut om det
nordvästra hörnets afskärande och medgifva det
markbyte, som behöfdes för hofstallets
flyttning till Artilleriplanen och nedanför liggande
plats. I svarsskrifvelsen betonades på det
starkaste, att stadsfullmäktige ansågo den rätta
lösningen vara, att staden öfvertog hela
holmen och ordnade den utan hänsyn till annat
än dess läge, och att en sådan åtgärd endast
af den anledning icke kunde beslutas, att
kommunens dåvarande tillgångar ej medgåfvo
åtagandet af de därmed förenade stora
förbindelser. Särskildt framhölls ock, att om
r
I
G. Wickmans och G. Ringströms förslag till riksbankshus a Helgeandsholmen.
Utsikt från Gustaf Adolfs torg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
