Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Konst. P. S. Kröyer. Af Karl Wåhlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONS T.
n i sina omdömen om konst
skarpsynt och framsynt man, F. W.
Scholander, yttrade 1878 — i sin berättelse
om konstföreteelserna under det förflutna
året på konstakademiens högtidsdag
—-följande ord om den samtida danska konsten:
»Den danska konsten arbetar
fortfarande, enligt sin en gång gifna plan, att
så mycket som möjligt genom inhemsk
utveckling och med minsta möjliga intryck
af hvad hos främmande skolor rör sig,
bygga ett tempel åt konsten på nationelt
dansk grundval, och den ihärdighet,
hvarmed sträfvandet fortgår mot ett så värdigt
mål, förtjänar beundran, så mycket mer
som målets vinnande efter vanlig beräkning
snarare sker, då därpå arbetas med
förenade krafter i en riktning, än om desse
efter hvars och ens fria tycke spridas åt
både möjliga och omöjliga håll».
Till detta den nationela danska
konstens tempel hade Eckersberg lagt grunden
i början af århundradet med en konst, som
i naturalistisk detaljobservation har få
motstycken men som också lider af en oemot-
säglig torrhet både i uppfattning och i
den måleriska behandlingen. Medan
inflytandet af en så fint tänkande och
poetiskt anlagd konstnär som Thorvaldsen
endast har bundit utvecklingen i följande
släktled, har denne hvardaglige observatör,
hvars konst har hela precisionen af en
camera-obscura-bild i klart väder, blifvit
det ledande ljuset för detta århundrades
danska konstnärer. De funno hos honom
vägledning bort från den heroiska
Davidska traditionen med dess teatraliska
onatur, och genom ett troget fördjupande
i naturen vunno de utan särskilda
bemödanden det naturliga uttryckssätt, i
hvilket hvars och ens egendomligheter kunde
bäst framträda. Att det afstängda
lefnadssätt, som den danska konsten under
sådana inflytanden förde långt in på andra
hälften af detta århundrade, medfört något
godt därigenom att det lärt konstnärerna
att intensivt fördjupa sig i hvad som var
deras eget, hade Scholander visat sig villig
att med de ofvan anförda orden erkänna.
Att han likväl äfven insåg de olägenheter,
som det efter hand uppkomna
afspärrnings-systemet medförde, framgår af följande ord
ur hans tal vid nästa års högtidsdag å
akademien:
»Då de danska utomlands studerande
och begåfvade konstnärerna våga eller vilja
tillegna sig något af hvad de hafva omkring
sig, synes i hvad de alstra den helsosamma
inflytelsen af grundliga och samvetsgranna
förstudier, men, besynnerligt nog, bibehålla
eller våga de icke bibehålla dessa intryck
sedan de åter väl slagit sig ned i
fäderneslandet, och detta sätter hämsko på den
danska konstens utveckling».
Vid samma tid, då dessa ord yttrades,
exponerades å Charlottenborg-utställningen
i Köpenhamn frukterna af den unge målaren
P. S. Kröyers studieresa i Spanien. Liksom
Henri Regnault tio år tidigare, hade han
funnit de fulla uttrycken för sin begåfning
i länder med starkare ljus och klarare
färger öfver tillvaron än hemlandet ägde, och
han hade liksom Regnault blickat upp till
Velasques’ konst och af honom lärt, i huru
hög grad det lefvande lifvet kan vara
konstens källa. Hans gitanabilder gjorde på
utställningen i Köpenhamn just den succés,
som en konstnär eftersträfvar; helt säkert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
