Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - En österländsk besvärjelse och västerländsk folktro. Af Esaias Tegnér. Med 4 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN ÖSTERLÄNDSK BESVÄRJELSE OCH VÄSTERLÄNDSK FOLKTRO.
159
motbjudande eller som tyder på
vedervilja och förakt. Och då vi ytterligare
besinna, att det onda ögat väsentligen
fruktas såsom uttryck för missunnsamhet,
erbjuder sig genast förklaringen. Man
spottar på det med afund betraktade
föremålet, man utrustar det med något
vidrigt, fränt, skarpluktande, bittersmakande
bihang, man hänvisar på det med en
försmädlig åtbörd o. s. v. — alltsammans
för att göra det mindre begärligt i
afundens öga.
Från denna synpunkt faller ljus på
vissa andra halft vidskepliga sedvänjor,
som stundom ännu, fastän blott mera
skämtsamt, iakttagas bland oss.
Då man talar om att man i något
hänseende haft en ovanligt stadig lycka,
att man t. ex. länge varit skonad från
sjukdom, tillägges ganska ofta: »Peppar
och salt!» Såsom föregående analogier
visa, afser detta utrop tydligen att
bortvända afund — i detta fall kanske ej så
mycket människors som fastmer högre
makters, det allbebärskande ödets. Tron
på »gudarnas afund», som var så fast
rotad hos forntidens folk, har sina afläggare
ännu hos nutidens människor. När
Poly-krates, Samos’ lycklige konung, kastade
sin dyrbaraste ring i hafvet, och så ville
bemänga sin sällhet med en saknadskänsla,
som skulle göra att den mindre stack i
ögonen på gudarna, då gjorde han i
grunden just detsamma som vi göra, när vi
strö »peppar och salt» på vår
lyckoportion, i afsikt att den efter dylik
behandling ej skall vara så aptitretande som eljest.
Pä likartadt sätt kunna vi förklara
den »lyckospark», med hvilken man
understundom gifver afsked åt en vän, när
han beger sig åstad på någon vägsam
vandring, exempelvis till en examen. Så
äfven den motvilja, mången hyser mot
att vid uppbrott till jakt o. d. hälsas
med ett »lycka till!»
Vi kunna i detta sammanhang också
tänka på de vidundersgestalter —
Medusa-hufvuden, grinande drakar o. d. -— med
hvilka ända från antikens dagar
människoboningar så ofta utstyras. Dessa
»prydnader» ha från början ägt en verkligen
praktisk uppgift, ungefär densamma som
pepparet och saltet, la fica o. s. v. ännu
hafva. Endast har i detta fall det
fula, för att så mycket kraftigare kunna
afvärja demoniska makters ingrepp,
slutit förbund med det skräckinjagande.
Mera odeladt hithörande är det
egendomliga sätt, på hvilket sultanen i
Zanzibar, Tipu Tips öfverherre, söker skydda
sitt präktiga hofstall. Omedelbart
framför dess ingång har han låtit en stor
sugga få sitt kvarter. Just därför att
svinet af mohammedanerna, liksom af
judarna, betraktas som ett synnerligen orent
och vederstyggligt djur, är det väl ägnadt
att tjäna som afledare för onda inflytelser.
På ännu ett folklore-områåe befinnas
vår afrikanska taflas idéer från gammalt
vara hemmastadda här i Norden.
Vi återgå till det epitet, med hvilket
islams profet utrustade den lede Scheitån:
er-radjim, »den stenkastade». Ofvan
nämndes, att uttrycket troligen sammanhänger
med en stenkastnings-ceremoni i
Minadalen, som Mohammed låtit kvarstå från
tidigare religionsbruk. Enligt uttrycklig
uppgift af arabiska författare voro fore
profetens tid sju bilder uppsatta i denna
dal; mot hvar och en af dessa borde den
besökande kasta tre kiselstenar. Detta
likväl icke som uttryck af ovilja mot de resp.
demonerna, utan snarare som en hyllning.
Mohammed synes alltså hafva i viss
mån omtydt den gamla seden, i det att
han låtit Scheitån, som han hämtat från
judendomen träda i stället för inhemska
gudamakter och i det han vidare låtit
ceremonien uteslutande innebära afsky,
under det att den från början egentligen afsett
att blidka ett fruktadt väsen. I mo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
