Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Kröyers kommittétafla. Af Karl Wåhlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182
k. w-n.
bordet sittandes ansikten, och den dunkelblåa
skymningsdager, som härskar i större delen
af rummet. Hvad man däremot äfven i
afbildningen kan uppfatta, är den konstrika
grupperingen af de 31 figurerna, hvilka
tillsammans bilda en rörlig och lefvande tafla
utan någonting af den stela tråkighet, som
så ofta plägar vidlåda bilder af detta slag,
samt den mästerliga och karaktersfulla
modelleringen i några få drag af alla dessa
intressanta hufvuden. Med begagnade af alla de
tillfällen till måleriska verkningar, som de
olika planerna och belysningarne tillstadde,
har Kröyer förmått att äfven fylla den uppgift
för en porträttmålare, som här förelåg.
Taflan blef 1890 föremål för en särskild
artikel af André Michel i »Gazette des
beaux-arts». Efter att hafva redogjort för dess
innehåll tillägger författaren: »Kröyer har
gifvit uttryck åt allt detta med den vackra
hållningen i en pensel, som på samma gång
är omedelbar och lärd, full af saft och lif,
och som förstår att i en lika sällsynt som
behaglig förening sammansmälta den gamla
holländska godlyntheten med den moderna
nervositeten. Det är ett af de skandinaviska
målarnes företräden att de, på samma gång
de äro hemma i alla den moderna tidens
infall, * i alla fall i djupet af sitt hjärta bevara
de enkla och sunda folkliga dygdernas skatt;
på samma sätt som deras land ger främlingen
intrycket af ett torftigare och mera förfinadt
Holland, likna de i vår tids konst holländarne,
fastän mera oroligt liffulla än dessa.»
Taflan erinrar om en tilldragelse utan
motstycke inom Nordens konsthäfder. Den
skandinaviska konst- och industriutställningen
i Köpenhamn 1888 är ännu i friskt minne.
Den kände mecenaten bryggaren Carl
Jacobsen å Ny Carlsberg beslöt att samtidigt på
egen bekostnad och med användande af
summor, som skulle anstått en stormakt, anordna
en utställning af det yppersta, som den franska
konsten i våra dagar åstadkommit. För
detta ändamål bildades i Paris den kommitté,
som är föremålet för Kröyers tafla. Pasteur
blef dess hederspresident. Anledningen är
lätt att förstå, om man känner dels för huru
mycket hr Jacobsen har att tacka
upptäckaren af de nya jäsningsmetoderna, som helt
och hållet omskapat bryggeriindustrien, dels
huru ofta och med hvilken finkänslig
uppmärksamhet hr Jacobsen förstått att visa dera
store upptäckaren sin tacksamhet härför.
De-danska ledamöterna i kommittén voro målarne
Tuxen och Kröyer, arkitekten Klein samt hr
Jacobsen själf. Bland de franska ledamöterna funnos;
de yppersta konstnärer inom olika fack:
arkitekterna Garnier, pariseroperans celebre mästare,.
Lisch, Magne, Ballu och Dayot, gravören
Braque-mont, medaljörerna Chaplain och Roty,
bildhug-garne Delaplanche, Gautherin, Chapu, Merciér
Dubois, Falguiire och Barrias, hvilka alla äro
representerade med stora och förträffliga arbeten,
i Jacobsens glyptotek å Ny Carlsberg,
målarne Puvis de Chavannes, Gérome, Bonnat, som
på Jacobsens beställning målade Pasteurs
porträtt, Carolus Duran, Cazin, Besnard, Rollr
Gervex och Cormon. Och till denna imposanta,
samling af konstnärer slöt sig Frankrikes
dåvarande minister för de fria konsterna,
Antonia-Proust, såsom kommitténs ordförande, samt
den bekante konsthandlaren Georges Petit_
Ej underligt att utställningen, med sådana:
tillskyndare, blef en lysande succés. Härtill,
bidrogo icke minst just de nämnda
konstnärerna, som mangrant deltogo, hvarjämte
ett antal arbeten af aflidna framstående
konstnärer — Delacroix’ »Sardanapalus»,
Courbets-själfporträtt, Millets »Döden och vedhuggaren»,
Bastien-Lepages »Oktoberdag» och »Tiggaren»,,
landskapsmålningar af Daubigny och Rousseauy
porträtt af Manet, djurskulpturer af Barye
o. s. v. — gåfvo den ett alldeles särskildt
intresse. I sin helhet omfattade utställningen.
301 målningar, 199 skulpturarbeten, 76 n:r
arkitekturritningar samt 5 5 kopparstick och
etsningar. I utställningen ingingo ett tiotal
målningar, som tillhörde hr Jacobsen,
hvaremot hela hans storartade samling af modern
fransk skulptur, som näst
Luxembourg-musé-ets är den förnämsta som existerar, befann
sig i glyptoteket å Ny Carlsberg. Hr
Jacobsen inköpte å utställningen Bastien-Lepages
oljemålning »Tiggaren» för 40,000 francs och
Barrias’ grupp »Den första begrafningen» I
marmor för 80,000 francs, hvilka arbeten
sålunda kommo att stanna i Danmark och
där vid sidan om Kröyers tafla fortfarande
vittna om en mecenatbragd, på hvilken
Danmark med stolthet kan blicka tillbaka.
K. W—n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
