Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Litteratur. Skildringar från jaktstig och turistled. Af Hugo Samzelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190
hugo samzelius.
ehuru här gifves ett i alla afseenden tacksamt
fält att nyodla. Åtminstone i jämförelse med
förhållandena i Norge hafva vi sannerligen
få. Fästa vi oss främst vid dem, som
behandla motiv från idrottens olika grenar
eller från friluftslifvet ute i marken, hafva
vi att nämna Bruno Liljefors, Anders Wahlgren,
Carl Kjellin, Axel Borg och Johan Tirén samt
därmed punktum. Skälet till att denna
artisttropp är så gles och liten ligger nog ej däri,
att vi svenskar mindre än norrmännen
sen-tera dylika framställningar, hvarom väl
svenska pressens samstämmigt lofordande
yttranden angående Liljefors’ från Warner
Silfver-sparres grafiska anstalt utgifna ljustrycksbilder
Från skog och mark kunna bära vittnesbörd,
utan däri att marknaden, omsättningen, här
hemma ställer sig så obetydlig i proportion
till de dryga publikationskostnaderna.
Liljefors uppträdde först som
karrikatyr-tecknare med de båda i godt minne varande
samlingarne af 1884 och 1885. Julen 1891
fingo vi göra bekantskap med en annan
jägare-lustigkurre, C. E. Törner, hvilken då utgaf
ett digert häfte karrikatyrer, som rönte en
jämförelsevis storartad afsättning på grund af
den origmele tecknarens sannerligen
öfverdådigt komiska skildringar från den tjocke,
mycket tjocke major Görans och den smärte,
mycket smärte kusin Pirres gemensamma
strapatser i någon norrländsk fjällbygd —
publikationen är benämnd Major Göran Flincks och
kusin Pirres jaktäfventyr i Norrland.
Förevarande gemytliga duett utvidgades i det till
julen 1892 utgifna Major Görans björnjakt,
Humoristiska pennteckningar med åtskilliga andra,
kostliga typer, som allesammans blifvit
ytterligt karrikerade i utöfvandet af sin
storslagna jakt. Texten under »gubbarne»,
författad af Otto Borgström, är ömklig ej blott
i denna utan ock i föregående samling. De
skizzerade landskapsteckningar, som på några
ställen förekomma i häftet, komma oss
emellertid att undra, huruvida man ej från herr
Törners ritstift kunde få motse mera gedigna
saker, karakteriserande norrländsk natur och
norrländskt lif.
Här är också platsen att beklaga, det
ännu så godt som ingen enda yngre artist
besökt Norrbotten och öfre Lappland, hvilka
landsändar nu allt mera tilldraga sig
uppmärksamhet och intresse. Inom
turistvärlden ej minst skulle så t. ex. publikationer
af akvarelltryck efter små målningar från
lappmarkerna hälsas lika varmt välkomna som
den norska Til Nordkap efter Vilhelm Peters’
akvareller från Norges vestkust utgifven år
1892, den tyska Die Mitternachtsonne am
Nord-cap. Nach Aquarellen von Lindemann-Frommel
och den finska Dikter i färg och ord med 10
planscher af Fredr. Bjarke och 1 1 blad text
af Jonatan Reuter (Hfors 1891). Det har
sports, att Johan Tirén, vår ende egentlige
turistlifsmålare, funderar på utgifvandet af en
serie dylika stämningssaker i ord och bild
från våra nordligaste, glest befolkade bygder,
och vi vore honom mycken tack skyldiga,
om han snart ville göra allvar af denna plan.
Han har redan gifvit så många granna,
naturtrogna dukar från södra fjällmarken — däribland
de till Chicagoutställningen afsända taflorna, som
också skildra en del trakter och »lifsbilder» i
fäderneslandets allra öfversta marker — att han
står särdeles väl till boks hos turisterna och
vännerna af turistlif. Ja Norrbotten — hvarför
ej samtidigt nämna äfven Västerbotten —
och Lappland hafva minsann fått undvara
konstnärsbesök, då däremot hvarenda liten
mer eller mindre tilltalande fläck nedåt landet
snart är afmålad! Gamle Johan Fredrik Höckert
och P. D. Holm behandlade en del motiv
däruppifrån, likaledes A. Hj. Didrik von Essen
och Mimmi Zetterström, men ingen af dem
har likväl gifvit sina framställningar en
populär form genom reproduktioner i album.
Början har i detta hänseende gifvits genom
kaptenlöjtnant C. A. Pettersons på sin tid
ypperliga, bild och text innehållande publikation
Lappland, dess natur och folk (Sthlm 1866),
men det är egentligen blott små smulor man
får till lifs här, och reproduktionskonsten har
sedan 60-talet gått framåt med jättesteg. Nej,
Lappland väntar nog ännu på den, som vill
med tillgodoseende af nutida anspråk i bild
andäktigt söka tolka dess natur och
egendomliga stämning. Tirén har de nödvändiga
förutsättningarne: kärlek till ämnet och öga för
ali den ensliga vildmarkens trolska fägring
— må han snöra sin ränsel och gifva oss
hvad vi åstunda. Ty för närvarande få vi
låta oss nöja med de fotografier från
fjällmarken och älfvarne, som herr C. G.
Blomqvist i Lule samt en del amatörfotografer —
framför allt statsgeologen, dr Fr. Svenonius —
släppa ut blad för blad, icke ens dessa i
samlad form.
Bland skildrare i bild af norskt jakt- och
turistlif hafva vi att nämna ett flertal
skickliga artister: den flitige och konstförfarne
kunstmaler A. Bloch, den förut omtalade Vilh.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>