Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Om palmerna. Af Th. M. Fries. Med 13 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19B
th. m. fries.
samma vid groningen löper stor fara att
omkomma, Och så skulle ock ofta blifva
förhållandet, såvida det ej vore så rikligt
sörjdt för lämpliga näringsämnen under
groddplantans första tillvaro. Att dylika
skulle finnas till hands i tillräcklig mängd
och af passande beskaffenhet i den jord,
hvari de först framskjutande rötterna
nedtränga, är icke att vänta, och därför
har moderväxten, innan frukten skilts
från densamma, tillredt en riklig och
förträfflig matsäck, hvaraf det lilla
växt-barnet kan hämta näring, styrka och
krafter under en ganska lång tid af sin
första utveckling. Frökärnans vida
öfvervägande del utgöres nämligen af s. k.
fröhvita, hvars celler bestå af tjocka
cellulosa-väggar, hvilka omsluta i riklig
mängd olja och kväfverika föreningar.
Allt detta, både cellväggar och
cellinnehåll, utgör af moderväxten producerad
reservnäring åt groddplantan, och denna
är därför nog lycklig att erhålla
»mycket mat, god mat och mat i rättan tid.»
När denna blifvit förtärd, hafva rötter
och blad så hunnit utveckla sig, att den
unga plantan bör kunna själf förskaffa
sig sin föda.
Här synes dock en svårighet möta.
Den s. k. fröhvitan är nämligen af mer
eller mindre fast konsistens — i några
fall t. o. m. ben- eller nästan stenhård,
såsom hos de s. k. stennötterna eller
»vegetabiliska elfenbenet», som af
svarfvare användas till förfärdigande af
knappar och andra föremål —, och det
svaga växtbarnet har ju inga tänder att
gnaga till sig något af denna föda, huru
näringsrik den än onekligen är. Är detta
ej att bjuda den hungrande stenar till
föda? Hotar ej här hungersnöd midt i
öfverflödet ?
Så illa beställdt är det dock icke.
Då det lilla växtbarnet börjar utveckla
sig, och dess hjärtblad — blott ett
sådant finnes — förlänges, påträffar dess
toppdel stundom (d. v. s. hos några
arter) inne i den hårda massan en spricka
eller ihålighet, hvari den kan intränga.
Hos kokospalmen och några andra är
denna ihålighet fylld med en närande
mjölk, hvilken först upptages; dessa
palmbarn och människobarnen näras
således under sin spädaste ålder med
liknande föda. Härunder tilltager
hjärtbladsspetsen alltmer i längd och tjocklek,
så att hela ihåligheten däraf fylles, och
då måste de fastare reservnäringsämnena
tillgripas. Från hjärtbladet afsöndras då
en egendomlig vätska, som förmår att
upplösa de närmast liggande delarne,
Bild 2. Längdsnitt genom ett groende frö af
sten-nötspalmen (Phytelephas); hjärtbladets nedre
del är bortskuren.
och den därigenom njutbara födan
upp-supes genast. Allt mer och mer
fröhvita tillgodogöres, större och större blir
fördjupningen i densamma, mer och mer
ansväller hjärtbladsspetsen samt erhåller
en oregelbundet klubblik form och
svamp-artad konsistens, hvarigenom den
fortfarande kan förtära fröhvita, så länge någon
sådan ännu finnes öfrig (bild 2). Då har
denna hjärtbladsdel fullgjort sitt åliggande;
den unga plantan kan reda sig den
förutan, och då hjärtbladets nedre del
samtidigt fullgjort sitt värf (som snart skall
omtalas), förstöres snart hela det
öfverflödiga hjärtbladet. Hos många andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
