Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Om palmerna. Af Th. M. Fries. Med 13 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19B
th. m. fries.
ligt, att växternas blad ställa sig så, att
de nästan vinkelrätt träffas af solstrålarne,
men i de tropiska länderna far man se,
huru, för att mildra solstrålarnes brand,
än bladskaftet vrider sig så, att skifvan
kommer att vända sin ena kant uppåt,
den andra nedåt; än bladen intaga en
nästan vertikal ställning; än flikarne
riktas mer eller mindre uppåt eller hänga
nedåt (bild 7; jämför ock 3, 5, 12 m.
fl.) — korteligen, att bladskifvan eller
Bild 7. Euterpe prccatoria (yden bet/jandet)
från västra Brasilien.
dess flikar få en sådan ställning, att
solstrålarne ej träffa dem vinkelrätt, utan
tvärtom liksom halka längs desamma.
Mot vindens våldsamhet skyddas bladen
däremot dels genom den fasta,
slidfor-miga vidfästningen vid stammen, dels
och förnämligast genom såväl skaftets som
skifvans fasta byggnad, betingad af den
massa sega fibrer, hvaraf dé äro
genomdragna. Under storm ser man därför
bladskaften ormlikt kröka sig, men sna-
rast möjligt återtaga den normala
ställningen — och då stormen rasat ut,
finner man palmernas blad så godt som
oskadade, under det att de andra trädens
i stora massor sönder- eller afslitits.
Endast gamla, half- eller heldöda palmblad
förmå ej motstå vindens våldsamhet, men
dessas aflägsnande är ingen förlust, utan
tvärtom en ren vinst.
Det är emellertid ej nog med att
bladen skyddas mot att förstöras genom
orkanerna, utan detsamma måste ock
gälla om trädet i dess helhet: det måste
vara så rustadt, att det hvarken
afknäc-kes eller uppryckes med rötterna. Att
det i båda dessa afseenden är för
palmerna sörjdt på ett förträffligt sätt,
därom kan man lätt öfvertyga sig, om man
betraktar ett tropiskt landskap,
hvaröfver en cyklon gått härjande fram.
Särskildt hade man godt tillfälle att finna
detta, då den härliga botaniska
trädgården vid Calcutta den 5 oktober 1864
på några få timmar förvandlades till en
förödelsens styggelse. På ett litet
område funnos där samlade flera hundra
olika trädslag, och af dessa blefvo så
godt som alla mer eller mindre skadade
genom förlust af blad och grenar,
stammars afknäckande eller hela väldiga träds
kullvräkande, men palmerna ledo därvid
så godt som ingen skada. Det samma
var förhållandet i hela omnejden, och
till följd häraf företedde hela landskapet
efter cyklonen ett väsentligen annat
utseende än före densamma.
Hvarpå beror nu denna
palmstammar-nes motståndskraft ? Naturligtvis i främsta
rummet på det utmärkta sätt, hvarpå
de äro fästade vid marken. Visserligen
är detta för olika palmarter något olika,
men det äga de alla gemensamt, att den
ur fröet först framkommande roten ej
utbildas till någon på djupet gående
pål-rot, utan att från densamma, liksom ock
från stammens nedersta delar, utvecklar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
