Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Om palmerna. Af Th. M. Fries. Med 13 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om palmerna.
203
sig en stor mängd åt alla håll i jorden sig
utbredande rottrådar, hvilka visserligen äro
smala och föga förgrenade men dock
genom de starka och talrika bastknippen,
hvaraf deras bark är genomdragen, sega
och hållfasta. För hvarje ny
vegetationsperiod utkomma nya sådana och gifva
ännu större stadga. Förhållandet
påminner alltså om det sätt, hvarpa Gulliver
i Swifts bekanta berättelse af Lilleputerna
fasthölls vid marken; det var ej genom
några få, kraftiga rep, utan genom en
otalig mängd fina trådar.
Hvad åter skydd mot afbrytning,
afknäckning, angår, så är detta att söka i
palmstammarnes egendomliga byggnad,
hvilken är så afvikande från våra
vanliga barr- och löfträds, att den finnes
framhållen redan i det äldsta botaniska
arbete, som vi — fastän blott
fragmentariskt — känna, nämligen det af
Alexander den stores lärare Aristoteles författade.
Alla veta vi ju, att våra vanliga
trädstammar i sin midt äga en obetydlig
märg, där utomkring ett i flera eller
färre årsringar fördeladt och af
märgstrålar genomdraget vedlager samt ytterst
en mer eller mindre tjock bark. leke
så hos palmerna och andra
enhjärtblads-växter. Hos dem finnes endast en tunn
bark, som omsluter en mängd smala,
utan bestämd ordning fortlöpande och
hvarandra korsande strängar, hvilka äro
liksom sammankittade genom en lösare
s. k. grundväfnad. Dessa strängar äro
mera tättpackade mot stammens yta och
äga en betydlig grad af seghet, därigenom
att deras yttre delar, framför allt de mot
stammens periferi vända, utgöras af
bast. På en tvärgenomskärning af en
palmstam visa sig strängarne såsom små,
rundade, utan ordning om hvarandra
strödda fläckar. Naturligt är, att hos
olika arter dessa strängars antal och
seghet, liksom ock grundväfnadens
myckenhet kan vara högst betydligt olika,
och att därigenom stammens konsistens
kan vara mycket växlande, nämligen från
mycket lös, isynnerhet i midten, till
nästan stenhård; de hårdaste hittills funna
trädslag torde vara vissa palmers. Men
vare sig det ena eller det andra är
förhållandet, så äga de vanligen smärta
stammarne en förunderligt seg motståndskraft,
äfven om de ej af orkaner kunna böjas
i sådana bågar, att deras öfre delar
blifva nästan parallela med marken —
såsom vid afbildningen af tropiska
orkaner plägar, ehuru oriktigt, framställas.
Lättast kunna vi uppfatta förhållandet,
om vi erinra oss en rotting, ty denna
är i själfva verket en palmstam: denna
upplöses, då den kiselrika öfverhuden
och grundväfnaden genom flitigt
begagnande blifvit förstörda, i en mängd sega
strängar. Det skulle i sanning vara en
orkan utan like, som förmådde att blåsa
af äfven den smalaste rotting.
I samband med nu påpekade
egendomlighet i stammens byggnad må äfven
en annan framhållas. Väl bekant är, att
hos våra träd mellan ved och bark finnes
ett tunnt, om våren mycket saftrikt lager,
den s. k. safven, och att detta utgör
den bildningshärd, hvari hvarje år ett
nytt vedlager, en s. k. årsring, och ny
bark bildas. Härigenom tilltaga dessa
stammar för hvarje år, under hela sin
lifstid, i tjocklek. leke så hos palmerna.
Här saknas saf-lagret, nya årsringar kunna
därför ej bildas och, om det än är
oriktigt, att — såsom vanligen påstås —
palmernas stammar ej kunna tilltaga i
tjocklek, sedan de en gång bildats, så
är dock denna tillväxt dels relativt
obetydlig, dels begränsad till en kortare tid,
dels ej förorsakad genom bildning af
nya lager, utan genom grundväfnadens
och strängarnes svällning eller
utvidgning. Bildningshärden för nya stamdelar
finnes endast i stamspetsen; en äldre
palmstam kan därför förliknas vid skifvor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
