Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Om palmerna. Af Th. M. Fries. Med 13 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19B
th. m. fries.
mar i sin helhet eller närmast bladkronan
äro klädda i dylika bladrester, äga ofta
ett ganska egendomligt utseende.
Särskildt har man i detta afseende
framhållit arenga- eller den ostindiska
vinpalmen, hvilkens korta och jämförelsevis
tjocka stam är liksom klädd i slarfvor
och hvars mång- och finflikade, dels
upprätta och dels vårdslöst nedhängande
blad äfven synas vara söndertrasade.
Redan den gamle, för-Linnéanske
holländske naturforskaren Rumphius liknade
denna palm — och naturforskare ända
in i våra dagar hafva instämt däri — vid
»en trasig, smutsig och full gubbe.»
Liknelsen är dock i viss mån orättvis,
ty icke har arengapalmen själf tagit för
mycket spirituösa till bästa, men
däremot kan människan däraf i riklig mängd
få en oskyldig, sockerhaltig saft, hvaraf
hon sedan bereder vin, arrack och andra
rusdrycker.
Att denna vissa palmstammars
beklädnad för dem är af något gagn, har
man rätt att antaga, äfven om man ej ännu
med full säkerhet kunnat uppvisa, hvari
det består. Uppenbart är emellertid, att
vid regn — och våldsamma sådana
förekomma ju inom tropikerna — vatten
samlas i bladslidorna eller bland trasorna af
sådana, äfvensom att där fastnar dam,
multnande växtdelar m. m. Naturligtvis
bortdunstar detta vatten förr eller senare,
men ej osannolikt är, att det
dessförinnan hindrar ett alltför hastigt uttorkande,
hvarigenom särskildt det i stamspetsen
befintliga nybildningslagret och de yngsta
bladen lätt skulle kunna taga skada.
Vare emellertid härmed huru som
helst; ett faktum är däremot, att
härigenom lämpliga växtplatser beredas åt
de för tropikländerna så karakteristiska
epifyterna, d. "v. s. växter, som endast
trifvas på andras stammar och grenar.
Också är det mycket vanligt att finna
äldre exemplar af dylika palmer rikligt
sirade af prydliga orchidéer, aroidéer,
ormbunkar m. m., för att ej tala om
lägre kryptogama växter. Hvarjehanda
krypdjur, tusenfotingar och insekter, finna
äfven här en lämplig tillflyktsort, och är
lyckan god, kan man ganska högt uppe
på palmstammarne påträffa fiskar, och
det till på köpet inga fula fiskar, utan
ganska prydliga och färgrika. I
Ostindien finnas nämligen flera arter s. k.
klätterfiskar, hvilka ej sällan krypa upp
ur en vattensamling för att öfver land
begifva sig till en annan, och härunder
företaga de med tillhjälp af sina
hvass-taggiga fenor och taggförsedda gällock
stundom promenader uppför trädstammar,
särskildt palmers. Oafgjordt är, huruvida
de därvid drifvas af näringsomsorger eller
af förhoppning att finna svalka och skydd
mot de brännande solstrålarne.
Den skildring af palmerna, som hittills
blifvit lämnad, passar väl in på de flesta,
men ej på alla dessa växter. Liksom
öfverallt inom större afdelningar inom
såväl växt- som djurriket, finnas ock
bland palmerna några, som i vissa
afseenden mer eller mindre afvika från de
öfriga. Att redogöra för dem alla skulle
näppeligen för andra än botanister
erbjuda något af egentligt intresse, men
det finnes dock ett slags palmer, som
äro så egendomliga, att de ej kunna med
tystnad här förbigås. Dessa äro de s. k.
klätter- eller rottingpalmerna, af hvilka
man känner ungefär 200 arter,
företrädesvis från det tropiska Asien. Huru
tjocka deras stammar äro, vet enhvar,
som tagit en rotting eller ett s. k. spanskt
rör i hand, men denna tjocklek synes ej
stå i någon rimlig proportion till deras
längd, som kan gå upp ända till 600,
ja IOOO fot. Naturligtvis kan en sådan
stam ej stå rakt upprätt; lyckades detta,
mot förmodan, i blickstillt väder, skulle
den vid minsta vindpust råka i sådan
svajning, att det ej vore rådigt att komma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
