Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Litteratur. Från G. E. Klemmings ungdomsår. Af Rich. Bergström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
228
rich. bergström.
utan något liknande en mission, till hvars
uppfyllande han tillsatte alla sina krafter.
Institutionen, känd blott af få och
begagnad af än färre, hade hittills varit föga
mera än en sirat af dessa, som icke få
alldeles saknas i ett väldanadt samhälle
— hvarpå en tjänsteman kort förut lämnat
ett betecknande intyg, då han uppställde
ett antal böcker på en plats, där de
genom band m. m. skulle göra den
prydligaste effekten — nu började för den ett
nytt skede. Klemming satte yxan till roten
i detta vackra eländet. K. biblioteket
började blifva brukbart och brukadt, snart
ända till missförhållande mellan dess
förmåga i förra fallet och de ökade kundernas
antal. Det upptog då öfre våningen af
nordöstra flygeln af k. slottet, hvilket väl
bidrog till dess egenskap af en »sirat»
men icke medförde hvarken dager,
utrymme eller värme, och under det
temperaturen i de små arbetsrummen ofta under
dagens lopp blef alltför hög, gick den i
dess stora salong och på gällerien lika ofta
under den, som rådde i det fria. Det
gällde således ombyten på 40 grader och
däröfver vid ärenden till samlingarna, och
till mycken ohälsa hos de tjänstgörande
lades gifvetvis därmed grunden.
Hvad i Klemmings sysslande tills vidare
haft tycke af vurm, hade nu blifvit
vetenskap, och de strödda notiserna hade liksom
arronderat sig till system. Ett af de mål,
på hvilka han isynnerhet riktade sin energi,
var en svensk afdelning i k. biblioteket,
en systematiskt ordnad samling af allt
svenskt tryck, som icke fick förbigå ens
det obetydliga flygbladet. En dylik parcell
af en stor samling kan lätt erbjuda något
för åtlöjet; men den, hvilkens mening
betyder något, vet, att begreppen viktig och
oviktig, betydlig och obetydlig äro ganska
relativa. Ett ringa fragment från en
förgången tid, som kommer till oss med så
till sägandes parfymen af denna tid, har
lätt något egendomligt pregnant, som lifvar
induktions- öch kombinationsförmåga; huru
mycket kan icke t. ex. ett tidningsnummer
från förra århundradet säga oss angående
vår utveckling? Hvilken har ej läst
Macau-lay’s skildring af tillståndet i England vid
Karl II:s död? Dessa lättlästa blad äro
frukten af det segaste arbete; författaren
har för deras skull behöft handskas med
mångfaldiga obetydligheter och undersöka
pappersblad, i hvilka de flesta blott skulle
sett skräp. Han kunde i dessa skildringar
liknas vid en kemist, som ur afskräden
framställt vackra preparat. Hvad en
myckenhet af det, Klemming tillhopabragt och
ordnat till tillgänglighet, skall betyda i en
kommande svensk Macaulays hand, kan
ingen nu veta.
Klemming var nu en reslig, ståtlig man;
det tillbakadragna och till och med blyga
i hans uppträdande hade försvunnit, och
den stora mun, som företrädesvis gjort
honom till »en ful gosse», doldes af
mustascher. Hans umgängessätt var ledigare,
möjligen genom inflytelser af C. R. L.
Manderström — sedermera ministern —
som, äfven han, var en ifrig bibliofil.
Alldeles absorberad af sitt arbete, hade han
likväl intet sinne för sällskapslifvet, och i
några symposier deltog han aldrig;
åtskilliga kantigheter kvarstodo också, och för
mången syntes han vara en tvärvigg. De
visste icke, att under den skrofliga ytan
slog ett deltagande hjärta, än mindre, att
detta deltagande kunde yttra sig i
frikostiga gåfvor till behöfvande.
Den, hvilkens inflytelser på Klemming
betydde mera än någon annans, var den
i Stockholm den tiden bosatte
engelsmannen George Stephens, ännu vid hög ålder
som universitetslärare lefvande i
Köpenhamn. Han hade som yngling kommit till
Sverige i följe med en bror, som var
metodist-predikant; men stannade här och
blef efter hand en god svensk patriot*.
Rich. Bergström.
* Kort efter vår förnämste bibliognosts
frånfälle träffades öfverenskommelse med bibliotekarien
R. Bergström om en artikel, i hvilken han skulle
gifva en på sin intima kännedom om den bortgångne
stödd skildring af hans verksamhet Tyvärr var
artikeln ofullbordad, då Bergström ej långt därefter
följde sin gamle vän i grafven. Vi hafva emellertid
ansett denna skildring från Klemmings ungdomsår
på ett så intressant sätt supplera de teckningar af
Klemmings person, som annorstädes framträdt och
som hufvudsakligen gällt honom under den senare
och mera uppmärksammade delen af hans
verksamhet, att vi trott den äfven i sitt fragmentariska skick
kunna försvara en plats i våra spalter.
Red.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
