Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Kvaddan. Bidrag till de »kloka» käringarnes historia. Af Henrik Wranér. Med 3 teckningar af Albert Engström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
276
henrik wranér.
ker och så där. Somliga hade ondt i
tänderna, andra sökte bot för barn, som ledo
af »skäfver» (engelska sjukan), en hade
fingrarna sönderbrutna af värk, en annan
sökte för en ko, som mjölkade blod, en
för halsfistel och en för kräfta i näsan.
Där gick en bondpojke, som såg ut
att inte kunna räkna till tie, ett redigt
får, som man säger. Den slog jag mig
i lag med och se’n jag hade bjudit
honom på ett glas rom, som jag hade på
lommeflaskan, blefvo vi riktiga mostrar.
Och så kröp det fram, att han skulle
let, och så hade jag så fasligt ondt i
ryggen. Lite efter gick han, och jag lade
just inte märke till, hvart han tog vägen.
Men när jag se’n gick in i förstugan,
för jag blef led att gå och trampa där
hela dagen, så jag ville komma in till
käringen, fann jag stugudörren stängd.
Jag stälde mig emellertid i ett hörn
opp-till en annan dörr. Rätt som det var,
hörde jag ett par röster, som hviskade,
och en af dem var karlens, som hade
pumpat mig. Jag kände igen honom på
hans roliga s.
höra sig för, hur han skulle få en piga
till kvinna. Han var kär i henne, men
hon ville inte se åt honom utan gjorde
bara spe åt ’en, fast han hade försökt
på alla vis. Det där roade mig, och vi
blefvo öfverens, att han skulle tala om
för mig, hvad »Kvaddan» skulle ordinera.
När jag hade gått där ett par
timmar, kom en ung karl bort till mig. Han
såg ut som en främling, och han började
pumpa mig på allting, hvar jag var ifrån,
och hvad jag hette, och hvad jag ville
där. Jag uppgaf galet namn och sa, att
jag hade hemma ett par mil åt hint hål-
Och då uppsnappade jag en del ord
här och där, fast mycket gick mig förbi.
»Där är en svart en, från Matlösa
församling, ser bra ut; han har ondt i
ryggen, säger han, men duktig ser han ut.
Han är klädd i gråa kläder och har
nattkappa.» — »Hade han klocka?» — »Det
glömde jag se efter!» — »Du är alltid
dum!» — »Och så är där en som ser
så enfaldig ut: han talte ined den andre
och jag listade mig intill dem. Så
mycket förnam jag, att det var nå’11 tös han
Aille komma åt, men de blefvo tysta, när
jag kom.» — »Åsnor till karlar!» mum-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
