Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Mera om Kristusbilden. Af C. Bildt. Med 11 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
298
C. BILDT.
gefär som det dittills brukats, men
betydligt sämre än fasadens bild. När han
skulle utföra den andra gruppen med
Be-renikes botande, har han däremot kunnat
kopiera en teckning af Baneasgruppen.
Däraf den olika uppfattningen af
Frälsarens drag. Anmärkningsvärdt är äfven,
att medan på andra sarkofager, där samma
scen återgifves, kvinnan brukar
framställas mycket liten i jämförelse med Jesus,
för att betona människans ringhet inför
Kristus botar Berenikc. Relief å vänstra sidan af
constantinianska sarkofagen. Omkr. år 350.
Teckning af Alexandra Bildt.
den gudomlige, så äro här figurerna
jämnstora, såsom de måst vara i den
ursprungliga gruppen. Konstnären har icke tagit
sitt Kristusporträtt från
Costanza-mosai-ken, ty då skulle han utan tvifvel användt
det äfven i gruppen med Petri förnekelse.
De andra detaljerna i Berenike-scenen
kunde han icke heller låna därifrån, ty
de funnos där ej. Hvarifrån, må man
väl fråga, har han då kunnat hämta denna
med Eusebii skildring så noga
öfverensstämmande bild, om ej från Baneas-grup-
pen själf, vare sig att han sett den eller
begagnat en afteckning däraf? — Tyvärr
är det härvidlag omöjligt att komma längre
än till gissningar. Att dessa emellertid
icke äro utan värde, visas bäst däraf,
att tron det vi här stå inför ett
återgifvande af Baneas-gruppen delas af män
sådana som Garucci, Bottari och ingen
mindre än den kristna arkeologiens fader
G. B. de Rossi.
Först någon tid härefter, omkring
390, uppträder Kristusporträttet i
katakomberna, på en fresk i S. S. Petri och
Marcellini begrafningsplats vid Via
Labi-cana. Frälsaren är där afbildad mellan
Petrus och Paulus efter mönstret af en
af de två Costanza-mosaikerna. Hufvudet
företer det egendomliga, att munnen är
öppen, så att tänderna synas; Kristus
föreställes nämligen talande (se sid. 299).
Detta är den enda Kristusbild med
porträttegenskap, som hittills anträffats i
katakomberna af äldre ursprung än
medeltiden. Alla de öfriga äro från sjunde,
åttonde och nionde århundradena,
målningar utförda under den period, då
mar-tyrgrafvarna därstädes ännu voro föremål
för talrika pilgrimsfärder. Att här söka
den traditionela bildens ursprung är
således orimligt, men misstaget har ofta
gjorts af författare, som varit okunniga
om dessa freskers verkliga ålder.
Något värde kan ej häller
tillerkännas de glas- och emaljbilder, som funnits
i katakomberna och annorstädes. Dels
äro de, såsom läsaren kunnat se af
illustrationerna till hr Wyke Bayliss’
uppsats, ganska otydliga, dels kan man ej
bestämma deras ålder. Om ingen vet
man, att den är äldre än
Costanza-mo-saiken. De s. k. heliga dukarne åter äro
intet annat än mystifikationer. Om dem
vore rätt mången pikant detalj att berätta,
men jag törs ej här gifva mig in på detta
nya och vidsträckta fält.
En omständighet, som icke bör förbi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
