Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Litteratur. Om individualismen hos Tolstoi. Af Tor Hedberg - Finland i 19:e seklet. Af H. W.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FINLAND I I9:DE SEKLET.
329
rörelse, ingår som ett moment i en hel
tidsriktning, en uppfattning af lifvet och af
människorna, som måhända inom en icke allt för
aflägsen framtid skall blifva den lösen, omkring
hvilken andarne samla sig och som för en
längre eller kortare tid gifver form åt det
mänskliga lifvets nydaningsarbete.
Tor Hedberg.
Finland i 19:e seklet. Framställdt i ord och
bild af finska skriftställare och konstnärer .—
Redaktionskommitté för texten: C. G. Estlander,
L. Lindelöf, L. Mechelin, Th. Rein, Z.
Topelius. — För illustrationerna: G. Berndtson, A.
Edelfelt, E. Jiirnefelt. — Utgifvare: L. Mechelin.
Helsingfors, F. Tilgmann, 189;. 364, 10 sidd
stor 4:0. 358 bilder, från helsidas format till
ornerande vignettens.
Leo Mechelin hade afträdt från taburetten
i Alexander III:s finska ministär. Utan
pessimism fastän med bekymmer såg han
framtiden i möte, Finlands framtid, som han
alltjämt ville arbeta för. Så fick han den idé,
hvars utförande efter två år skänkt oss
»Finland i ic>:de seklet».
Finlands skriftställare och konstnärer, så
tyckte Mechelin, borde resa ett minnesmärke
i den europeiska praktlitteraturen åt Finland
i det århundrade, som sett landet utgå ur
sjuhundraårig förbindelse med Sverige för att,
under Rysslands hägn, intaga en plats bland
Europas nationer. Bland dessa skulle verket
vittna om Finland, i Finland skulle det stärka
själfkänslan. Därför skulle det utgifvas icke
blott på de båda språk, hvilka äro finnars
modersmål, utan äfven på »beskyddarens»
språk och på de tre stora västerländska
kulturspråken. 1 vackrast möjliga form borde
verket framträda, och snarast möjligt.
Mechelin bildade med stor lätthet den
nödiga förlagsfonden: rika män i Finland äro
varma patrioter och vana att träda emellan,
där det gäller fosterlandéts heder och den
högre bildningens behof.
Han satte sig därnäst i förbindelse med
gamle Topelius. Hans hjärta, som hans penna,
lät icke nödga sig. leke heller konstnärerna
och skriftställarna. En efter annan drogos de
med i planen och delade utförandet.
Trettiofem uppsatser af 28 författare bilda verkets
text, 3 kartor, 75 efterbildningar af 27
konstnärers arbeten, 7 3 porträtt, 2 1 o andra
illustrationer, äfven dessa delvis efter konstnärers
teckningar, utgöra verkets artistiska del. Re-
produktionerna äro i heliogravyr, träsnitt och
olika arter af kemitypi utförda i Helsingfors,
Köpenhamn, Wien och Paris. Papperet är
tyskt, trycket från Helsingfors. Den vackra
volymen låg färdig på 1893 års julbord, i
svensk och finsk upplaga. Hur långt de
andra upplagorna framskridit, är oss obekant.
Känslornas bifall vann boken hos oss,
redan när den häftevis kom under allmänhetens
ögon. Och ju mera man gjorde den vackra
bokens bekantskap, dess bättre insåg man, att
den väl motsvarade det ändamål, utgifvaren
velat uppnå, om han än ej allestädes vunnit
den likformighet i stil och i ämnenas
behandling, den jämnbördighet i det illustrativa
elementet, som naturligtvis varit afsedd.
Geografiska verk med kopparstick öfver städer
och slott har Europas litteratur att uppvisa
alltifrån 1500-talet; »voyages pittoresques»
framkommo senare, stora verk med
folklifs-bilder ännu senare. I vårt århundrade
utträngde stålstick, stentryck och träsnitt det
gamla dyrare kopparsticket, ännu senare ha
de kemiska metoderna undanträngt dessa
reproduktionssätt. Men ständigt hafva
histo-riskt-topografiska eller topografiskt-belletristiska
hänsyn varit förhärskande i textbehandlingen,
så t. ex. äfven i det 1893 afslutade stora
verket »Danmark: Skildringer og Billeder af
Danske Forfattere og Kunstnere». Men
Me-chelins plan var en annan, mera omfattande.
Han ville låta icke blott Finlands topografi,
utan ännu mera Finlands kulturståndpunkt
framträda inför samtiden i »Finland i ic>:e
århundradet». Finlands litteratur äger två
arbeten af det andra slaget, ett ifrån
1840-talet, ett ifrån 1870-talet. Nu gällde det
annat, än »En resa i Finland», annat än ett
vackert arbete för salongsbordet med
novel-listisk och topografisk text, med dikter och
berättelser till utsikter och konstverk.
»Tidsförhållanden mana att teckna för
samtid och eftervärld det nuvarande Finland,
sådant det är i det nittonde seklet», säger
Topelius i sitt varma förord. »Så maktlöst
och bortskymdt än detta land framträder vid
sidan af rikare länder, begär det, utan
anspråk, men utan tvekan, sin andel uti Europas
kulturarbete .... Det framter i sin odling
en af mänsklighetens tålmodigaste och mest
energiska segrar öfver naturmakterna och i
sina historiska öden beviset på hvad ett folk
kan bära utan att förlora sig själft. Detta
land kan ej begrafvas i snön, detta folk kan
ej utplånas från nationernas antal, utan att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
