Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Praktbyggnaderna på Akropolis i Atén. En öfversikt af deras byggnadshistoria. Af N. F. Sander. Med 8 bilder och 1 karta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PRAKTBYGGNADERNA PÅ AKROPOLIS I ATÉN.
339
stånd att utöfva en vidsträckt gästfrihet.
Perikles var gift och hade med sin hustru
två söner, men bortgaf henne, med
hennes eget medgifvande, åt en annan man,
hvarefter han förenade sig med den sköna
miletiskan Aspasia, som var tjugu år
yngre än han. Hon fängslade honom,
liksom äfven andra framstående män,
genom sitt intagande umgängessätt och sitt
ljusa förstånd i statssaker. Aspasia var
icke hvad de gamle kallade en hetär
eller lättsinnig kvinna, men en
emanci-perad, som sökte verka därför, att
kvinnorna måtte kunna intaga en mindre
tillbakasatt ställning i samhället. Hon gjorde
det icke utan framgång, men icke heller
utan tadel. Hos Perikles underhöll hon
hans konstkärlek och förmedlade
umgänget med konstnärer och vetenskapsmän.
Det vill synas, att Perikles, som var
född omkr. år 490 f. Kr. eller något
förut, börjat få inflytande på statens
angelägenheter, sedan Temistokles,
Greklands största fältherresnille, blifvit
bannlyst, men i synnerhet efter den rättrådige
och oegennyttige Aristides’ död. Denne
sistnämnde, hvilken mycket förbättrat
statens finanser och betydligt ökat dess
inkomster, dog så fattig, att hans
kvarlåtenskap knappt räckte till
begrafnings-kostnaderna, och hans döttrars uppfostran
bekostades af staten. Men ännu lefde
en mycket mäktig och mycket
inflytelserik medtäflare om makten, nämligen
Kimon, Miltiades’ son, en utmärkt fältherre
och statsman, aristokrat till sitt tänkesätt,
mycket rik och frikostig mot allmänheten.
Emellertid blef han såsom spartanvän
landsförvist genom ostracismen, icke utan
Perikles’ goda minne och bedrifvande.
De två örnarna trifdes icke i samma luft.
Perikles åtnöjde sig icke med sitt
inflytande på rådslagen, han ville äfven blifva
herre öfver krigsmakten till lands och
vatten. Emedan han icke lyckats blifva
väld till arkont, strateg eller högste upp-
syningsman öfver offren, hvilka ämbeten
vanligen banade väg till ledamotskap i
den mäktiga areopagen, som hade att
vaka öfver rättskipningen och den
allmänna sedligheten samt döma i lifssaker,
lät Perikles genom en af sina anhängare,
Efialtes, inskränka areopagens
myndighet och inrättade domstolar med aflönade
domare. Denna förändring hade dåliga
följder för samhället, och upphofsmannen
blef längre fram undanröjd.
Strateg vardt Perikles och vann äfven
på denna väg åtskilliga framgångar i krig,
mera dock genom försiktiga beräkningar
och klokhet än genom djärfhet. Men
då Atén anfölls af Sparta och led ett
nederlag, vaknade ånyo folkets kärlek
till Kimon, och han blef återkallad från
landsflykten. Perikles var för klok för
att motsätta sig det. Kimon slöt fred
med spartanerna och förblef såsom
tillförene den lyckosamme fältherren, den
frikostige medborgaren, till dess han år
449 f. Kr. dog af en sjukdom
under’belägringen af en stad på Cypern.
Nu var Perikles en mera obestridd
herre i staten, och hans stora
byggnadsplaner mognade. Likasom Kimon höll han
folket vid godt lynne genom offentliga
fester och skådespel, men mestadels på
allmän bekostnad. Ja, han lät tilldela
dem, som besökte folkförsamlingarna, en
visserligen icke stor penningeersättning,
men dock ett slags dagaflöning. Detta
var ett farligt prejudikat, som mycket
missbrukades under den kommande
tygellösa tiden. Många tänkande män sade,
att Perikles lockade och ledde folket i
allo efter sin vilja såsom man leder ett
oerfaret barn. Han lossade verkligen
folkväldets tyglar, medveten eller
öfvertygad därom, att han själf med kraft
kunde taga dem åter i sin egen hand.
Och hans syften voro större än mängden
såg eller kunde inse.
Det var ett viktigt steg, då han, un-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
