Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Praktbyggnaderna på Akropolis i Atén. En öfversikt af deras byggnadshistoria. Af N. F. Sander. Med 8 bilder och 1 karta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
346
N. F. SANDER.
och var afsedd för ryttarne vid de stora
festtågen.
För att gifva ett begrepp om
storleken af de marmorblock man användt
vid Propyleernas byggnad, skall jag
anföra, att en marmorbjälke, som tillhört
takresningen och vid mitt besök låg
nedfallen, var mer än 16 fot lång, nära 3 J/2
fot bred och 2Ve fot djup.
Såsom exempel, huru grekerna
diktade mytsagor om hvarjehanda märkliga
händelser, må anföras, att då under
Propyleernas uppförande en arbetare föll ned
från taket och illa skadade sig, så att
han var nära döden, skall Atene hafva
uppenbarat sig om natten för den
bedröfvade Perikles och befallt honom hämta
en viss ört på akropolen och däraf låta
koka en dekokt åt den sjuke. Det skedde
så, och den sjuke kom sig. Nyssnämnda
ört var antagligen kamomillblomman, som
ännu växer på akropolen. Till minne af
denna händelse lät man göra en staty
af brons åt Atene hygiæa och uppställde
den invid yttersta högra kolonnen på
Propyleernas insida. »Piedestalen» —säger
Pausanias — »är en icke stor sten,
ungefär så att en liten man kan sätta sig
därpå». Statyn är försvunnen.
Antagligen är den s. k. Minerva Giustiniani,
hvaraf vårt museum har en
gipsafgjut-ning, en reproduktion af förevarande typ.
Men piedestalen står ännu kvar på sin
gamla plats med sin gamla inskrift:
»Atenarne åt Atene hygiæa. Atenaren Pyrros
gjorde bilden.» Jag har ofta begagnat
denna marmorpiedestal till stol, då jag
nedskref mina anteckningar.
Minnena äro olika. I Propyleerna
stodo (1864) stora lårar af tjock plank.
En nitisk intendent hade på 1830- eller
1840-talet i dem nedlagt
skulpturlämningar, hufvud, torser, armar och ben,
händer och fötter, allt om hvartannat
in-bäddadt i murbruk, som stelnat och
skyddade dessa dyrbara lämningar mot ama-
törer och tjufvar. När man omkr. 1870
byggt ett litet förrådsmuseum på
akropolen, kunde murbruket uppmjukas och de
undangömda skulpturerna framtagas.
Nära Atene erganes tempelområde såg
jag ett par stora lerurnor nedsatta i
jorden såsom vattencisterner. De voro
nu täckta med trälock. Då jag lyfte på
dessa, fann jag cisternerna fyllda med
hufvudskallar; ett minne från turktiden,
sade man. Vid mitt besök 1875 voro
både cisterner och skallar borttagna.
Väktarne på akropolen hade uppradat dessa
senare vid vaktstugan och sålde dem till
resande främlingar.
Men låtom oss återvända till
Propyleerna ännu en gång!
En af de gamla författarne har
uppgifvit, att Propyleerna i
anläggningskostnader kräft en summa af 2,012 talenter,
d. v. s. omkring 11 millioner francs eller
7Va millioner kronor. Sannolikt hade
Partenon med alla sina skulpturer kostat
dubbelt så mycket. Hvad Perikles
utgifvit för andra praktbyggnader, det veta
vi icke och kunna icke heller
tillnärmelsevis beräkna det. Engelsmannen öfverste
Leake har dock beräknat samtliga
kostnaderna för Perikles’ byggnader till 6,342,500
pund sterling, hvilket antagligen är
alltför högt.
Då Propyleerna voro färdiga, utbröt
det s. k. peloponnesiska kriget, som
Perikles alltid anat och förutsett. Men innan
jag ordar därom, skall jag tala om andra
verk på akropolen, hvilka icke hunno
utföras under Perikles’ lifstid, om än
planerna redan då voro uppgjorda. Så det
i attisk stil uppförda, oändligt fina och
smakfulla Erekteiontemplet, som var
hel-gadt åt Atene polias och Poseidon och
där tempeltjänsten stod i nära samband
både med den religiösa kulten och det
borgerliga lifvets olika förhållanden. Detta
tempel var litet i jämförelse med
Partenon och beläget gent emot detsamma på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
