- Project Runeberg -  Ord och Bild / Tredje årgången. 1894 /
446

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Spansk grandezza. Af Elof Tegnér. Med 3 bilder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

446

elof tegnér.

förnäma och dumma granderna för vida
under deras värdighet, helt och hållet i
administratörernas händer.»

En viss patriarkalism ersatte i någon
mån omtanken om egendom och
under-hafvande. Inga tjänare afskedades;
tjänsterna gingo i arf från föräldrar till barn.
Men en följd häraf blef också, att
tjänstfolkets antal var oerhördt. Markisinnan
af Villafranca uppgaf själf, att i hennes
palats i Madrid jämte familjen bodde
122 personer i hennes tjänst; likväl hade
ett särskildt hus måst köpas för att
inrymma stallbetjäningen.

Men värre än slöseriet och
liknöjdheten var den djupa okunnighet, med
hvilken Spaniens gränder föregingo dess
folk. Antecknaren berättar förvånande
exempel därpå. Ett må anföras.
Grefvinnan af Benavente, i hvars hus De la
Gardie var en välkommen gäst, och som
af honom prisades såsom en af den spanska
aristokratiens äfven i politiska frågor
kunnigaste och mest upplysta damer,
gifte bort sin dotter med markisen af
Comarazza, en högättad och rik medlem
af grandernas brödraskap. När
giftermålskontraktet skulle upprättas, befanns
det, att den ädle markisen ej kunnat rätt
skrifva sitt namn; urkunden måste för
hans skull omskrifvas! Och huru
tillbragte han sitt lif, denne spanske
storman? »Han satt hela dagen på kaféet
Santa Cruz de Malta eller i en
hattmakarebod vid Puerta de Sol, åt glacer,
rökte cigarrer och sof i ett hörn».
»Hvilken lefnad, utbrister antecknaren, för en
som har immensa egendomar, spridda
kring hela Spanien, men hvilka han aldrig
sett, utan låter styras af glupska
administratörer, som förstöra dess
underhaf-vande och knappt gifva egaren
tredjedelen af de inkomster, som de hafva!»

I sammanhang med hvad här
berättats som bevis på den spanska högadelns
okunnighet, må nämnas hvad som till-

drog sig mellan den svenske envoyén
och Spaniens krigsminister, general
Bal-lesteros. Denne var nu visserligen icke
grand af Spanien, utan hade själf med
svärdet och ej utan ära gjort sip bana.
Men i ett annat land än Spanien skulle
det dock hafva varit omöjligt, att från
regeringskansliet och i en ministers namn
en vidlyftig not afsändts till ett
främmande sändebud, där namnet på det
land, denne representerade, förväxlades
med ett annat — »la Suecia», Sverige,
med »la Suiza», Schweiz. I en officiel
skrifvelse uppmanade nämligen general
Ballestero grefve De la Gardie att
skynd-samligen draga försorg om, att 27 —
schweiziska soldater, som befunno sig i
Spanien, blefve hemskickade. De la
Gardie begaf sig personligen till
krigsministern för att förklara honom, att detta
ej kunde tillkomma Sveriges representant.
Men det hade sig ej så lätt att förklara
saken, ej ens sedan De la Gardie på en
stor karta öfver Europa visat Sveriges
och Schweiz’ belägenhet. Han var ej
säker, att den tappre krigaren ändå fått
saken klar för sig, då denna
diplomatiska underhandling var slut och De la
Gardie lämnade krigsministeriet*.

Vi återvända till granderna och till
den svenske antecknarens slutbetraktelse
öfver dem, hvilkas bekantskap han gjort.

»Les grands d’Espagne», säger han,
»äro med ganska få undantag ett från hela
spanska nationen alldeles afskildt släkte
med omätlig rikedom och odrägligt
högmod. För min del har jag visserligen intet
skäl att klaga; tvärtom har jag af de
flesta, jag kan t. o. m. säga af alla
blifvit bemött med en utmärkt höflighet,
ja, med den mest förekommande godhet;

* Den, som nedskrifver dessa rader, gjorde vid
ett besök i Spanien omkring 50 år efteråt, under
ett samtal med en spansk präst, samma erfarenhet
som den svenske ministern. »La Suecia» och »la
Suiza» voro för honom samma sak.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 29 21:52:33 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1894/0492.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free