Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - † Helmholtz. Af Robert Tigerstedt - Filosofiska aforismer af en lekman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
helmholtz.
465
för vokalljuden, hvars grundtanke är den,
att hvarje vokal är kännetecknad genom
vissa bestämda, för honom konstanta
öfvertoner.
Vid sidan af denna omfattande
fysiologiska forskning ägnade sig Helmholtz
dessutom åt rent fysikaliska uppgifter, och
äfven hans fysiologiska undersökningar äro
i grund och botten fysikaliska. Och
sålunda hade hans ungdomsdröm att blifva
fysiker samtidigt med att vara medicinare
på det mest glänsande sätt blifvit uppfylld.
Slutligen blef han satt i tillfälle att helt
ägna sig åt fysiken, då han 1871
kallades att intaga professuren i fysik vid
universitetet i Berlin, som man då ville
göra till Tysklands förnämsta, och vid
hvilket man sökte att fästa rikets mest
dugande män. Ar 1887 inrättades i
Charlottenburg vid Berlin en storartad
physikalich-technische Reichsanstalt. Till
dess chef utsågs Helmholtz, som dock
fortfarande kvarstod såsom professor vid
universitetet.
Från tiden för sin förflyttning till
Berlin ägnar Helmholtz sitt arbete nästan
uteslutande åt den rena fysikens svåraste
uppgifter och kommer endast
undantagsvis in på någon fysiologisk fråga.
Fysiken och fysiologien äro
emellertid icke de enda vetenskaper, till hvilka
Helmholtz sträckte sin djupt gående
forskning. Hans arbeten inom
sinnesfysiologiens område förde honom med
nödvändighet in på psykologien och därifrån
var steget lätt taget till
kunskapsteoretiska undersökningar, hvilkas resultat han
meddelat hufvudsakligen i ett antal
föredrag, bland hvilka särskildt det Ueber
die Thatsachen in der Wahrnehmung
(1877) är beaktansvärdt.
Slutligen har Helmholtz i sina
populära föredrag, hvilka samlade utkommit
i trenne upplagor, den sista under titeln
Vorträge und Reden (2 band, 1884), för
en större allmänhet belyst många af
vetenskapens viktigaste frågor. Dessa
föredrag äro visserligen icke i den mening
populära, att de, såsom åtskilliga andra
sådana, skulle lämpa sig att på ett
behagligt sätt fördrifva en ledig stund, och
detta är tydligen icke heller författarens
afsikt. Tvärtom påkalla de ett
uppmärksamt studium, men ägnar man dem ett
sådant, så skall man finna en rik
belöning icke allenast uti de vidgade
kunskaper, man vinner, utan äfven, och icke
minst, uti den njutning den klassiskt enkla,
flärdfria och klara stilen i och för sig
skänker.
Den 8 september d. å. slöt
Helmholtz sitt ärorika lif.
Filosofiska aforismen af en lekman.
~Y"Vå ej det minsta grand kan förgås
utan endast ingå i nya
kombinationer, så kan ingenting förgås, allraminst
en personlighet.
Materien är ett spel af i punkter
verkande krafter. Allt är i rörelse, allt
Ord och bild, 3:dje årg.
förändras; det är blott hastigheten i
öfvergången, som är olika.
Världen är för oss sådan som hon
synes, sådan som hon, till följd af våra
sinnesorgans beskaffenhet, af oss måste
uppfattas, följaktligen till en viss grad
3°
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
