Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Danska konstnärer från 30-talet. Minnen och intryck af Helena Nyblom. J. T. Lundbye. — Vilhelm Marstrand. Med 7 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
484
helena nyblom.
målare ingen kolorist, en brist, som
fortfarande vidlåder den danska konsten,
kanske beroende på det monotona ljuset
i den danska naturen.
Det fanns heller ingen, om hvilken
man kan säga, att han utmärkte sig för
linieskönhet (med undantag af Lundbye).
För det dekorativa i konsten hade man
den tiden blott föga intresse. Men
där fanns en hel hop naturstudium,
ärlighet, innerlighet, älskvärdhet och godt
lynne.
Hos somliga (först och främst hos
Marstrand) en stor och lefvande fantas’
hos andras om t. ex. Sonne och Lundbye
en fin och stilla poesi, och det fanns hos
nästan alla en glädje och entusiasm för
konsten, som gick framför reflexionen,
och man reflekterade icke heller efteråt
så mycket öfver taflorna. Det var något
sundt, duktigt och flitigt hos alla dessa
konstnärer, som nästan alla hade börjat
i Italien eller fått sin utveckling där, och
som nästan aldrig hade studerat i Paris.
De bidrogo alla till att lägga en bred,
fast grund till en nationel dansk konst,
hvarpå sedan andra kunde bygga vidare.
Den första jag lärde känna af alla
dessa konstnärer var Lundbye. Han hade
hyrt ett rum hos mina föräldrar, då jag
var en liten flicka på tre, fyra år, och
då han höll mycket af barn, blefvo vi
goda vänner.
Vår vänskap blef blott kort, då han
1848 gick med som frivillig i dansk-tyska
kriget. Han var den förste, som föll i
kriget, icke för en fientlig kula, utan
för ett vådaskott.
Man hade ställt upp gevär i en
pyramid, och bland dem af misstag ett
laddadt gevär. Någon kom att stöta till
pyramiden, det laddade geväret gick af,
och skottet träffade Lundby, som stod
J. T. Lundbye. Teckning af P. SkovgÅrd.
i närheten. Han dog genast och begrofs
med Dannebrogsflaggan öfver kistan.
Fastän han var en ung man, då han
dog, knappt trettio år, var han dock en
fullt mogen och själfständig konstnär.
Han hade gifvit sig uttryck både i figur-,
landskaps- och djurmålning. Det finns af
honom en del taflor, många studier och
många teckningar, dels med bläck, dels
med bläck och fin färgantydning.
Han var utan tvifvel den djupast
poetiska konstnärsnatur, som Danmark
har haft bland sina målare, och den af
dem alla, som mest poetiskt uppfattat
den danska naturen.
Han förstod hvad blott de bästa ha
förstått, det enklas poesi, och i
uppfattningen af det jämna, själländska
landskapet, de enkla bondtyperna, var han
Danmarks Millet, fastän han aldrig
uppnådde att i en större bild gifva något
så betydligt och samladt, som Millet.
Det var icke Själlands leende och
skogsklädda trakter Lundby sökte, det
var slätten och åkrarne, ibland med
skogs-linien som bakgrund. Han uppfattade
Själlands enformiga natur med en däm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
