- Project Runeberg -  Ord och Bild / Tredje årgången. 1894 /
501

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Vår första dagliga tidning. Af Otto Sylwan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vår första dagliga tidning. 551

samma dag Helsingius dog 1774 innehöll
Allehanda såsom afskedshälsning en
parodisk annons af hans hand, som hånade
den förres litterära verksamhet. I början
af 1772 införde Helsingius i Allehanda
några »Profbitar, hämtade af äldre tiders
Häfder, på Smickrans wärkan», riktade
mot Gjörwell, som från hatt öfvergått till
rojalist. Han betygade däruti sin
vördnad för konungen, men gaf i och med
detsamma en saftig skildring af Augustus’
moraliska ruttenhet, i hvilken skildring
samtiden med skäl såg ett anfall på Gustaf
IIPs enskilda lif, och som väckte häftig
indignation. Detta hindrade emellertid icke
Helsingius från att efter revolutionen
uppträda såsom konungens loftalare och
innästla sig hos C. Fr. Scheffer. Han skref
våren 1774 några artiklar till försvar för
tryckfriheten, då vid denna tid diskussion
pågick, om förordningen af 1766 ännu
var gällande. Gustaf III visade sig vid
detta tillfälle såsom en tryckfrihetens
beskyddare, och det förefaller ej otroligt,
att Helsingius författat dessa, för öfrigt
verkligen talangfullt och med kraft skrifna
artiklar på uppmaning från högre ort.

Helsingius rörde sig för öfrigt inom
olika ämnen; han parodierade Haquin
Bager, som tilläts ständigt uppträda i Dagligt
Allehanda till dess läsares stora förlustelse,
berättade om Renaudot, den franska
pressens fader, dundrade mot den af
allmänheten uppmuntrade usla litteraturen,
kritiserade Stockholms kommunala
förhållanden, o. s. v. Detta sista ämne och
särskildt renhållningen i staden dryftades
flitigt, och reformer synas verkligen hafva
varit påkallade, ty 1771 utgafs en
särskild tidskrift om »Stockholms
Oordent-ligheter». I Dagligt Allehanda klagades
samma år, att ingenstädes i världen
funnes »slätare Police» än i Stockholm.

»Här tilstundar snart den
hugne-samma tiden, at en högst efterlängtad
Konung hemkommer, som efter ali lik-

nelse lärer taga wägen öfwer
Kornhamns-Torget. I stället för at finna det snyggt,
rent och propert, som et Torg wara bör,
präsenterar det sig såsom en Gödsel-Hög
hela stranden utföre, hwilken hvarje dag
så påfylles, at den snart betager utsikten
för de flere midt före liggande Husen.
Det är säkert icke något hast-werk, om
denna osnygga Prospect undanröjdes innan
Intåget sker.»

En annan insändare säger, att man
vadar till smalbenet i smuts på
Stortorget; en tredje, att »sådane’gator finnes
i Stockholm, hwarest nyktert och
beskede-ligt folk drunkna i orenligheter», och att
»den 14 hujus skal en gammal,
beskede-lig och nykter man blifwit qwäfd i
gyttjan» på Södermalm.

Så mycket om renhållningen. Den
förste insändaren fortsätter:

»För några dagar sedan förkunnades
genom Trumslag, at Hundar i Staden
begynt blifwa rasande; och påböds, at
de, som äga friska Hundar, skulle se til,
at de ej fingo löpa Gatorna omkring. Detta
efterlefwes likasom alt öfrigt. . . Intet skott
höres å Hundarna lossas, hwilket likwäl
torde medföra den werkan, at de öfrige
Agarne togo sina kreatur bättre i akt».

Detta syftar på det sätt, man på den
tiden använde för att skydda sig för
vattuskräck; man visste inte bättre medel
än att skjuta ned hundarne på öppen
gata. Att detta kunde blifva riskabelt
nog, är tydligt, och det saknas ej
berättelser om, att fredlige vandrare fått en sats
hagel i benen, medan den åsyftade hun.
den helskinnad sluppit undan lagens arm.

Äfven om man undgick att blifva
kväfd af smutsen, biten af en galen hund
eller skjuten af en ordningens
upprätt-hållare, kunde äfventyr nog hända, i
synnerhet om man råkade vara något sent
ute. Förutsatt att den klena
gatubelysningen verkligen fungerade, så att man
kunde hitta hem, så funnos en mängd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 29 21:52:33 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1894/0551.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free