Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Gustaf II Adolf. Af Harald Wieselgren. Med 22 bilder - 2 - 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gustaf ii adolf.
537
För en nyårsgåfva, som fröken Ebba fått
af sin trolofvade, tackade hon honom
med ett bref, som tillika var en
»lycksalig nyårsönskan» men så godt som ett
uppslag på förlofningen, ty hon ber
konungen upphöra att »drifva den sak,
honom väl vitterligt är», på det hon ej
»på olycka och fördärf komma måtte»,
allt till följd af änkedrottning Kristinas
vrede. Från Wäsby svarar Gustaf Adolf
19 jan. ’1615*, han vill visst icke vara
en orsak till den älskades olycka, men
hoppas kunna vända sin moders sinne
(hvilket icke gick för sig), hoppas på
»stadighet, som kärleken bepryder»
(hvilken däremot svek honom på
eftersom-maren samma år) och beder få veta
hennes mening, »til at hugsvala därmed mitt
brinnande hjärta». Säkert har intet
hug-svalande svar bekommits, utan Ebba stått
fast vid sin afsägelse af platsen som
trätoämne mellan mor och son. Redan i juli
1615 skref änkedrottningen till landtgrefve
Moritz af Hessen, att Gustaf Adolfs
böjelse för Ebba var slut och att hon
hoppades på framgång för planen om sonens
giftermål med en evangelisk prinsessa,
ja Maria Eleonora af Brandenburg var
redan nu på tapeten. Gustaf Adolfs
förhållande till den sköna holländska
göteborgskan Margareta Cabeljau, under
lä-gerlifvet i september 1615, var således
ingen otrohet mot Ebba. Henne
trolofvade änkedrottning Karin på hösten 1617
i sitt hus i Stockholm med den
seger-krönte fältherren Jakob De la Gardie,
bröllopet stod följande midsommardag, och
makarne lefde framgent i bästa vänskap
med konungen. När Ebba gifvit sin make
14 barn och sedan som änka länge styrt
med gods och folk, afled hon 1674; i
de tryckta liktalen öfver henne förekom-
* Att årtalet så bör läsas har redan Styffe
förmodat i sin upplaga af Gustaf Adolfs skrifter. Yttre
och inre skäl bestyrka antagandet, att afskriftens
årtal 1S13 är oriktigt. Originalet finnes icke mer.
mer intet ord om ungdomsförbindelsen
med Gustaf Adolf — men det säges i
ett af dem, att hertig Johan åstundat
hennes hand, Johan, som redan 1612 blef
gift med Gustaf Adolfs yngre syster.
Skulle Gustaf Adolf och Johan äfven här
varit rivaler? När några årtionden
ytterligare gått, kanske ett halft århundrade,
begynte »Konung Gustaf Adolphs och
Fröken Ebba Brahes märkvärdiga
kärlekshandel» spridas i afskrifter och
begärligt läsas, hvarför den snart fick
förläggare och från 1700-talets midt flera
gånger trycktes. Den är en rå och
osmaklig roman, hvilket icke hindrade den att
blifva af breda lager bland svenske
kvinnor och män hållen för sannfärdig
historia. För den historien böra vi rensa
Gustaf Adolfs och fröken’ Ebbas minne.
3-
Årsbarn med Gustaf Adolf voro de
första försöken att bringa lagliga former
och stadga i rikets administration och
domstolsväsen, fastän det då stannade
vid blotta förslagen. Det mesta var
ogjordt, när Gustaf Adolf efter slutad fred
med Danmark begynte gripa sig an med
ordnandet. Men långsamt gick det.
Konungens person var alltjämt »nervus
re-rum gerendarum», och som han var
omistligast i fält och icke hade dugliga
ämbetsverk, hjälpte han sig med att åt
särskilda personer gifva specialfullmakter,
därvid alltid Axel Oxenstierna stod främst
som en verklig vice-konung. För
uppbörden anlitades Johan Skytte och andra,
längre fram konungens svåger
pfalzgref-ven Johan Casimir. Hofrätt, som skulle
döma konungs dom, inrättades 1614, en
rättegångsordning utgafs 1615 —
»eftersom vi förnimma», heter det, »af de
oän-delige klagomål, som oss dageligen ifrån
våre trogne undersåter menige riksens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
