Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Från Goethes värld. Af Ellen Key. Gartenhaus-tiden. Med 6 bilder - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN GOETHES VÄRLD. 21
•en natur, kännetecknad genom
»eftergifvande fasthet», det drag, han ansåg vara
den kvinnliga erotikens grundelement.
Också förälskade han sig genast i
orgi-nalet — Charlotte v. Stein — vid
ankomsten till Weimar och gaf henne alla
fullkomligheterna hos sitt drömda
kvinnoideal, hvilket han på ålderdomen säger
sig aldrig i verkligheten hafva funnit,
utan kallar kvinnorna silfverskålar, i
hvilka han lagt sin medfödda ideala
åskådnings gyllene äpplen. Omedelbarhet;
en utan reflexion eller pliktregler
spontant verkande, enhetlig och ren natur, ur
hvars outtömliga djup framvälla verksam
godhet, känslig styrka, naiv enkelhet,
behagfull handlingskraft och innerlig, icke
hetsig värme, dessa drag äro de, han hos
nästan alla sina käraste kvinnogestalter,
från och med den smörgåsutdelande
Lotte, förhärligar. Och så helt har Goethe
med sina diktade kvinnor nått konstens
högsta triumf, intrycket af nödvändighet,
af att de ej kunde vara annorlunda, i den
grad förnimmas de som organiska,
lefvande, outtömligt innehållsrika varelser,
att hans kommentatorer på nytt förälskat
sig, än i den ena, än i den andra af de
kvinnor, som varit hans diktnings urbilder.
Ifrigt sträfva de att göra hvardera sin
förälskelses särskilda föremål också till
Goethes stora kärlek, medan de nedsätta
de andras betydelse. Ingen har blifvit
mer upphöjd eller mer nedsatt än fru v.
Stein; med hvad rätt är ej här platsen
att utreda. Mest vittnesgill torde dock
fortfarande Goethe själf vara, som under
tio år i tusentals kärleksbref på tusentals
sätt säger om henne:
»Kanntest jeden Zug in meinem Wesen,
Spähtest, wie die reinste Nerve klingt,
Konntest mich mit einem Blicke lesen,
Den so schwer ein sterblich Aug’ durchdringt.
Tropftest Mässigung dem heissen Blute,
Richtetest den wilden, irren Lauf,
Und in deinen Engelsarmen ruhte
Die zerstörte Brust sich wieder auf.
Fühlt sein Herz an deinem Herzen schwellen,
Fühlte sich in deinem Auge gut,
Alle seine Sinnen sich erhellen
Und beruhigen sein brausend Blut!
Men de lidanden hans hemliga,
hemlösa kärlek tillika beredde Goethe, voro
så stora att han, ehuru villig att af fru
v. Stein låta föra sig från das Miseln —
Goethes ord för flirtation — dock står
tvekande att binda sitt lif vid en
kvinnas, som, gift och mor till tre söner, vare
Charlotte von Stein. Handteckning af henne själf
(1790). Tillhör friherre von Stein zu Kochberg.
sig af världsklokhet eller pliktkänsla
aldrig kan ge honom ett hems lycka,
medan han i ett par andra kvinnoögon
läser löften om denna lycka, för hvilken
han var så danad och så känslig.
Redan som student i Leipzig hade
Goethe beundrat Corona Schroeter och
hjälpt andra beundrare att göra vers till
henne. När hertiginnan Amalia önskade
en primadonna till sin, af hennes familj
och hof bestående amatörteater, reste
Goethe till Leipzig och engagerade Co-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
