Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Konturer till en Bellmankarakteristik. Af Oscar Levertin. Med 6 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONTURER TILL EN BELLMANSKARAKTER1ST1 K.
61
Bellman föddes 1740. Hans
skaldeverksamhet infaller mellan 1757 och 1795.
En utländsk litteraturhistoriker, som alls
ej kände till hans verk, skulle med
ledning af dessa data ofrivilligt se för sig
en mer eller mindre voltaireiansk typ
med ett epikureiskt om ej skeptiskt
leende öfver ett intelligent ansikte,
räson-nörens väckta och kvicka ögon och
salongspoetens en smula behagsjuka
åtbörder med den hvita handen i sin
spets-manchett. Ty den tidrymd, som
motsvarar Bellmans barndom och ynglingaår,
de två decennierna mellan 1740 och 1760,
betecknar ju upplysningstidehvarfvets
blomning; 1751 begynner encyclopedien,
1758 tager Voltaire sitt residens på
Fer-ney, som då blir den europeiska
civilisationens verkliga konungahof, från
hvilket den andliga odlingens öfverhufvud
brefväxlar och underhandlar med kejsare
och potentater, som kusin med kusin
och makt med makt. I alla länder
räknade han lärjungar och adepter, och det
starka ljuset från det franska
högkvarterets lägereldar nådde ock långt bort till
Ultima Thule. Ty just från denna tid,
1740—44 (det år den »svenska Minerva»,
Lovisa Ulrika, anlände till de svenska
bygderna), kan riktningen kallas bofast i vårt
land, behärskande terrängen ända till
århundradets slut. Den lilla krets af
kammarjunkare, ämbetsmän och vittra
dilettanter, som samlades kring Aspasie i
hennes »Musensitz» vid Karlbergsallén
och som ledde vår vitterhet från
frihetstidens midt, hade redan L’Esprit des
lois, Henriaden och Encyclopedien till
kanoniska böcker, och hur denna
riktning blef suverän med Gustaf III — en af
hela världshistoriens mest karakteristiska
målsmän för upplysningstiden — är
knappast nödigt att erinra. Så mycket
eg-nare är det då, att Bellman, hvilkens hela
lefnad sammanfaller med denna tid, är så
godt som alldeles oberörd af dess anda.
Ty hvad var upplysningstidens mest
centrala punkt, den midtpunkt, från
hvilken alla dess åskådningar utstrålade?
Hvad annat än en egendomlig skepsis, en
reaktion mot 1600-talets
auktoritetsdyrkan, en misstrogen benägenhet att
undersöka lag och bokstaf, ett ofta naivt
och ytligt, men alltid hänfördt och
kamp-lustigt behof efter frigörelse? Denna
op-positionela idégång, olika färgad hos
sina tusen olika bärare, är alldeles
främmande för Bellmans lynne. I en tid,
då känslan själf blir räsonnör, är han
ensam oreflekterad lifsberusning,
omedelbart och omedvetet sjungande stämma.
Se på hans satirer, hvilka man kunde
tro hvila på någon djupare reflexion,
på någon moralisk harm, med en
basis af positiv öfvertygelse! Som helt
ung man skrifver han en liten
straffpredikan öfver »flickors ostadighet». Han
ondgör sig en smula öfver, att Chloris
förnöter sin tid med att pryda och spegla
sin »läckra jungfrukropp». Det är
Ché-rubin, som moraliserar Susanna, innan
han fått tilltagsenheten att kyssa
henne. Sedan följer en större social och
politisk satir, Månan. Den har till och
med motto från Juvenalis, och i det
otillständiga partiförtryck, som rådde vid dess
framkomst, har den nog kunnat reta en
eller annan af de anfallne dårarne i
månan, men i sig själfva hafva de
uddlösa stroferna ingen verklig skärpa. Det
är en gosse, som springer och smäller
med en leksakspiska, och samma
oskyldiga, svaga karakter hafva skaldens
senare satirer — om också han gifver
sig in på politik. Allt är ett harmlöst,
tanklöst, karakterslöst barns godlynta
speritningar. De hafva lika små motiv
som bärvidd. Det står inga principer
bakom dem, men dåliga finanser och
personliga förargelser, som aldrig svälla till
hat, och någon moralisk häftighet finns där
ej, annat än möjligen — mot procentare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
