Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Marskalk och Madame »Sans-Gêne». En historisk vidräkning för dagen. Af Paul Meijer Granqvist. Med 1 bild
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MARSKALK OCH »MADAME SANS-GËNE».
167
tidiga död såsom öfverbefälhafvare, än
under Jourdan. Den 20 mars 1799 tillbakaslog
han vid Stockach med 8000 man 32000
österrikare men sjönk slutligen till marken,
såsom man trodde dödligt sårad. Faran
för lifvet afvärjdes, men det aktiva
krigare-lifvet måste för en längre tid afbrytas, och
Cathérine Lefebvre får omsider i Paris
välkomna sin ärekrönte make, hvilken
hon emellertid tidt och ofta midt under
brinnande krig besökt, och för hvilkens
soldater hon var känd såsom Maman
Lefebvre. Hennes marketenter! tillhör
emellertid dikten och malicen.
I overksamhet hvarken fick eller ville
François Lefebvre hvila ut i. kretsen af
maka och barn —r hvilkas antal så
småningom ökades till 14, däraf 12 söner.
Han fick militärkommandot i Paris och
lämnade den af de egyptiska bragdernas
glans omstrålade Bonaparte verksamt
bistånd, då han ryckte makten ifrån detta
förhatliga direktorium, som höll på att
låta Frankrike sjunka ned från den höjd,
dit 1790-talets bragder lyft det. I det
afgörande statskuppsögonblicket tvekade
Bonaparte, han visste nämligen, att hans
bror Luciens lif i samma stund sväfvade
i fara bland de deputerade. »Gif mig
blott en order!» sade Lefebvre. — »Gör
hvad ni vill!» blef svaret. — Lefebvre
rycker i spetsen för 25 man lugnt och
med taktfasta steg in i de deputerades
samlingssal och för Lucien Bonaparte
oskadd undan, midt bland rasande
skymford och blixtrande vapen. Den dagen
lades grunden till konsulatet.
Konsulatet öfvergick, som hvar man
vet, fyra år senare i kejsardömet. Den
50-årige Lefebvre, som fått plats i
senaten, var man då nära nog böjd att anse
såsom krigare vara »öfverårig». Han
inbegreps därför ej bland de fjorton
nyutnämnde egentlige marskalkarne, utan erhöll
liksom tre andra senatorer marskalkstiteln
egentligen//-!? forma. Därmed kunde Fran-
çois Lefebvre ej länge förlika sig, och
då kriget mot Preussen bryter löst 1806,
se vi marskalk Lefebvre på hans gamla
plats i spetsen för avantgardet. Vid
Jena och Eylau är han främst i elden.
Han får ledningen af Danzigs belägring,
vorden så ryktbar i krigshistorien på
grund af både belägrades och
belägrandes tapperhet. Under hela belägringen
sade Lefebvre oupphörligt till sina artilleri-,
minör- och ingeniörofficerare: »Jag
begriper mig ej på eder konst, men skaffen
mig blott ett litet hål i murarna, och
jag skall krypa därigenom.» Den
52-årige marskalken höll ord och störtade
sig den dag, då fästningen intogs, midt
i kulregnet uti en öppnad bresch. »Nu
är det vår tur!» ropade han till
infanterister och kavallerister. Då man ville
hindra honom att själf kasta sig i elden,
ropade han: »Nej, nej! Också jag vill
ha min andel i striden!» Den store Condé
hade vid ett berömdt tillfälle för att sporra
soldaterna till anfall kastat sin
kommandostaf in i en fiendtlig skans, på det att
de måtte känna sig uppfordrade att
återtaga den, — Lefebvre kastade sig själf
in i fiendens befästningar! Med sin
vanliga anspråkslöshet ville han sedan dela
bragdens ära med Lannes och Oudinot,
hvilket dessa dock högsinnadt afböjde.
Danzigs besegrade kommendant uttryckte
för sin besegrares egenskaper såsom
människa och såsom krigare den varmaste
beundran.
François Lefebvre nämnes nu till
hertig af Danzig, den första af Napoléon
bortskänkta adelstiteln *, så mycket mera
anmärkningsvärd som det först var följande
år adelskapet formligen återupplifvades i
Frankrike. Den nye hertigen segrar 1808
vid Durango i Spanien, kämpar 1809 vid
Thann, Abersberg, Eckmühl och Wag-
* Berthier, Talleyrand och Bernadotte voro
»suveräna > furstar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
