Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Interiör. Af Maurice Maeterlinck. Öfversättning för »Ord och bild» af A. L—n
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
178
MAURICE MAETERLINCK.
Främlingen.
De vände hufvudena åt vårt håll ... De vände
endast på hufvudena. Kanske talade jag för högt.
(Flickorna återtaga sin förra ställning). Nu se de
ej längre hitåt.
Jag gick ned i vattnet ända till midjan och
fick tag i hennes hand och drog henne utan möda
till stranden . . . Hon var lika vacker som hennes
systrar . . .
Gubben.
Hon var kanske än vackrare .. . Jag vet ej
hvarför, men jag har alldeles förlorat modet . . .
Främlingen.
Hvarför tala om mod? Vi hafva gjort allt,
som står i mänsklig makt . . . Hon hade varit död
i öfver en timma . . .
Gubben.
Och ändå lefde hon i morse! . . . Jag mötte
henne, när hon kom från kyrkan . . . Hon sade mig,
att hon skulle resa; hon skulle hälsa på sin farmor
på andra sidan om floden, där ni fann henne . . .
Hon visste icke, när jag skulle återse henne . . .
Det var som om hon velat be mig om något och
sedan icke vågat; och så lämnade hon mig
plötsligt. Men nu erinrar jag mig det . . . Och jag som
intet såg! . . . Hon smålog, som de småle, hvilka
vilja tiga eller äro rädda, att man ej förstår . . .
Endast med möda tycktes hon hoppas . . . Hennes
ögon voro icke klara, och hon betraktade mig nästan
icke . . .
Främlingen.
Bönderna sade mig, att de sett henne irra på
stranden ända till aftonen. De trodde, att hon sökte
blommor . . . Det kan ju hända, att hennes död . . .
Gubben.
Man vet ej . . . Och hvad vet man ? Hon var
kanske en af dem, som ej vilja säga något, och en
hvar af oss bär inom sig mer än ett skäl att ej längre
lefva . . . Man ser ej in i en själ som i det här
rummet. Sådana äro de alla . . De tala blott om
de alldagligaste saker, och man misstänker intet. ..
Under månader lefver man sida om sida med någon,
som ej längre är af denna världen, och hvars själ
ej längre förmår böja sig. Man svarar dem utan
att tänka därpå, och se där hvad som händer . . .
De se ut som okänsliga dockor, och dock utspelas
så mycket i deras själar ... De veta ej själfva, hur
det står till med dem . . . Hon skulle hafva lefvat,
som alla de andra lefva . . . Ända till sin död skulle
hon hafva sagt: >Det blir regn i morgon», eller:
»Vi skola äta nu, vi blifva tretton vid bordet» eller:
»Frukten är ännu icke mogen». De tala leende om
blommor, som fallit af, och gråta i skymningen . . .
Ej ens en ängel ser hvad som borde kunna ses, och
människan begriper intet förrän — efteråt ... I går
afton satt hon där vid lampan som systrarna, och
ni skulle ej betrakta dem med samma ögon, som ni
nu måste, om detta ej hade händt . . . Just nu tycker
jag mig se henne för första gången . . . Det måste
läggas något till det vanliga lifvet, för att man
skall kunna förstå det . . . De äro vid vår sida dag
och natt, och vi märka dem icke, förr än i det
ögonblick, då de resa ifrån oss för alltid . . . Och
hvilken sällsam liten själ måste hon icke hafva haft.
Ja, hvilken enkel, men outtömlig liten själ hade hon
icke, stackars barn, för «att verkligen säga hvad hon
har sagt, för att göra hvad hon har gjort! . . .
Främlingen.
Nu le de stilla därinne i rummet . . .
Gubben.
De äro lugna ... De vänta henne ej i afton . . .
Främlingen.
De småle utan att röra sig . . . Men se, nu
lägger fadern fingret på läpparne,. . .
Gubben.
Han vill antyda, att barnet slumrat in vid
moderns bröst . . .
Främlingen.
Och hon vågar ej lyfta ögonen af fruktan att
störa dess slummer . . .
Gubben.
Flickorna arbeta ej längre . . . Djup tystnad
råder.
Främlingen.
Den hvita silkeshärfvan har glidit ur deras
händer . . .
Gubben.
De betrakta barnet . . .
Främlingen.
De veta icke, att andra betrakta dem . . .
Gubben.
Man betraktar oss också . . .
Främlingen.
De lyfta upp ögonen . . .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
