- Project Runeberg -  Ord och Bild / Fjärde årgången. 1895 /
247

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Johan Amos Comenius. Af Isak Fehr. Med 5 bilder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

JOHAN AM O S COMENIUS.

247

kejsarens fötter. Ordningen kom nu till
Mähren; kejsar Ferdinands spanska
legoknektar eröfrade Fulneck, plundrade och
brände. Då, år 1621, förlorade
Comenius allt sitt och däribland sitt bibliotek
och alla sina handskrifter. Han begaf
sig då till en rik godsägare i Böhmen,
där han blef privatlärare och äfven
sysslade med sina uppfostringstankar.
Följande år hemsöktes han ännu hårdare af
olyckan: hans hustru och hans äldste son
dogo. Under denna smärtans tid skref
han flera religiösa trösteskrifter på
böhmiska språket. En af dessa räknas till
den böhmiska litteraturens yppersta
alster. Den heter Världens labyrint och
handlar om de mänskliga svagheterna,
villfarelserna och lasterna samt manar till
ett Gudi behagligt lif. Snart kom en ny
olycka. Kejsar Ferdinand utgaf ett
reskript, som förvisade ur de österrikiska
länderna alla evangeliske predikanter. De
närmaste åren tillbragte Comenius mest på
resor i grannländerna för att finna en
stadig hemvist. Han behöfde det ej blott
för sig, utan ock för sina trosförvanter.
De katolskes oupphörliga segrar förde år
för år med sig nya hänsynslösheter mot
de evangeliske. Ar 1627 kom ett nytt
kejserligt reskript, som fördref tusentals
familjer, ensamt ur Böhmen enligt
vanliga uppgifter 30 tusen familjer, som
bekände den evangeliska läran. Den
sorgliga landsflyktens väg tråddes med dem
af Comenius. De funno en tillflykt i Lissa,
en stad i västra Polen nära den
schlesi-ska gränsen. Här var hufvudorten för
Polens evangeliska kristna. Med dem
förenade sig nu dessa ringa återstoder af
de böhmiska och mähriska bröderna. Här
fick Comenius sitt andra hem, och i denna
krets hade han alltid sin andliga
hemvist. Han blef 20 år därefter år 1648
biskop öfver denna förföljda kyrka. Hur
han sträfvat för dessa sina bröder, starkt
genomträngd af brödraunitetens anda,

därpå finnas många gripande exempel.
Det är mer än sannolikt, att hans resor
till England, Sverige och Holland, som
till utseendet berodde af helt andra
orsaker, för honom hade ännu ett, lika
varmt omfattadt mål, att verka för sina
stackars bröder, för hvilka han under
många år utgjorde det kraftigaste stödet
både i timligt och andligt afseende.

Här i sitt andra hem tillbragte han
nu som präst och lärare en lång tid. Han
utgaf under denna tid Den stora
upp-fostringsläran och en mängd läroböcker,
bland dem den nämda Janua linguarum,
som grundlade hans stora berömmelse.
Men nu framträdde ock för hans
vidtomfattande blick planen till ett nytt verk,
större än de föregående. Hos honom
liksom hos alla kraftiga och stora andar
är ett vunnet mål endast eggelse till ett
nytt, större, skönare, som hägrar i
fjärran. Det var denna längtan, denna
sträfvan, som yttrade sig i hela hans lif. Han
hade, som han själf säger, alltid varit en
»längtans man». Det arbete, som han
nu planlade, och som sedan under hela
hans lif blef hans älsklingsuppgift, hans
»kungsväg», var pansofien d. ä.
allvisdom. Vi skulle kalla den en encyklopedi
eller en vetenskap om allt för alla. Den
skulle dock ej blifva någon uppslagsbok
i hvarjehanda ämnen utan något inre
sammanhang. Ty hvad sådana gåfvo,
»liknade mer en hög stapel af på
hvarandra löst upplagda vedträn än ett
lefvande träd, som genom sin egen
inneboende kraft skjuter upp ur sin rot samt
utvecklar blad, grenar, blommor och
frukter». Under dessa sträfvanden kom han
i beröring med flere af Europas lärdaste
män, i synnerhet engelsmän. I England
hade den snillrike Baco af Verulam (†
1626), ur hvars skrifter Comenius hämtat
mången lärdom, hyst samma djärfva plan
och för den skull sökt få till stånd en
de lärdes akademi i England, dit de lär-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:41:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1895/0275.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free