Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Atlantis. Af Emil Svensén. Med 3 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
296
emil svensén.
skräcka från försök att upptäcka och
draga den fram utur höljet.
Hvad den gamle Solon af prästerna
i de sista faraonernas hufvudstad fått
höra, det har således med största
sannolikhet varit, att Atén i urminnes tider
stått i nära beröring med det egyptiska
väldet och vid ett viktigt tillfälle bistått
det emot mäktiga fiender, samt hvilka
dessa fiender voro och hvarifrån de
enligt berättarens mening kommo.
Hvad då närmast atenarnes eller öfver
hufvud hellenernas urgamla förbindelser
med Egypten vidkommer, har den
moderna forskningen ställt det utom allt
tvifvel, att de sträcka sig mycket långt,
kanske ett årtusende eller ännu längre
tillbaka i tiden. Den fornhelleniska sagan
mäler om egyptern Kekrops såsom
grundläggare af Atén, liksom egyptern Danaos
skulle hafva grundat Argos; och medan
man ännu för ett par årtionden sedan
var mest böjd för att hänvisa dessa
sägner uteslutande till diktens område, är
man numera villig att tillmäta dem en
betydligt högre grad af sanning. De
Schliemannska gräfningarna i Mykene
och Tiryns hafva till fullo ådagalagt det
mäktiga inflytandè, som Egypten öfvat
på det äldsta Greklands materiela kultur,
och hvad den andliga odlingen angår,
har den gamla uppfattningen, som helt
och hållet ville låta den hvila på fri och
egen grund, fått vika för en annan, som
stöder sig på den jämförande språk- och
mytforskningens nyaste resultat, och
enligt hvilken framför allt en ’mycket stor
del af hellenernas gudasagor äro
själfständigt ombildade lån från de urgamla
kulturfolken kring det östliga Medelhafvet.
Den egyptologiska forskningen å sin sida
kommer till liknande resultat och håller
det alldeles icke för orimligt, att sagorna
om Aténs och andra grekiska samhällens
egyptiska ursprung hvila på en mer eller
mindre historisk grund. Hemlighetsfulla,
ännu ej helt förstådda hieroglyfiska
inskrifter mäla om väldiga sjötåg mot
Egypten, i hvilka grekiska folk under det
andra årtusendet före vår tideräkning skulle
tagit en viktig del, och hvilka för svenska
läsare företrädesvis torde vara kända
genom framställningar af den högt ansedde
norske egyptologen Lieblein, till hvilka
vi snart få giltig anledning att återkomma.
Under sådana förhållanden kan det
ej ligga något osannolikt däri, att Sais’
präster skulle förvarat minnet af en
urgammal beröring mellan Egypten och
Atén. Till upplifvandet af detta minne
bör i ej ringa mån ha bidragit den nära
handelsgemenskap och gästvänskap, som
allt ifrån det åldriga rikets återställelse
genom Psametik I med hjälp af joniska
krigare och intill dess undergång förenade
egypter och hellener. Det var också
under denna Egyptens sista
själfständig-hetstid, som Solon gästade Sais och af
dess präster hörde den gamla sagan.
Mycket möjligt är äfven, att bägge
folken uti den saitiska Neith och den
joniska Atene trott sig se en och samma
gudomlighet och däri velat se ännu ett
bevis på forntidens nära beröring. Huru
vida nu denna identitet mellan Neith och
Atene skulle hänvisa på den senares
egyptiska ursprung eller blott beror på
fornfolkens kända böjelse att på
främmande grund känna igen sina
egendomligheter, det är en fråga, som den
jämförande mytologien ännu icke kan svara
på, ehuru de vida öfvervägande skälen
ännu synas tala för det senare
antagandet. Det skullé alltså varit under det
egyptiska väldets storhetstid, då den
adertonde och nittonde dynastiens väldiga
eröfrare förde sina segrande härar djupt in
i. Asien, som egyptiska flottor skulle
dragit öfver Medelhafvet och grundat
nybyggen på dess nordliga strand i det
nuvarande Grekland. Ingenting är i så
fall naturligare, än att dessa nybyggen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
