- Project Runeberg -  Ord och Bild / Fjärde årgången. 1895 /
300

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Atlantis. Af Emil Svensén. Med 3 bilder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

3o6

emil svensén.

liflig skildring af en lysande seger, som
konung Meneftes skall hafva vunnit
öfver en fruktansvärd härsmakt, hvilken
infallit i hans rike under hans femte
regeringsår. Enligt den Liebleinska
kronologien skulle alltså denna tilldragelse hafva
timat vid pass år mo f. Kr., men
enligt de flesta andra egyptologer ett par
århundraden tidigare, — en tvistefråga, som
må lämnas åt fackmännen att lösa, då
den icke direkt inverkar på
Atlantis-spörsmålet. Marmiui, son af Did, en libysk
konung från ’Egyptens västra gränsland,
bryter in i detta rike i spetsen för en
väldig koalition af sjöfolk, bland hvilka
uppräknas etrusker (Turscha), sardinier
(Schardin), sikuler (Schikelscha), achæer
(.Akavascha) och lykier (Lekn). Uti
bombastiska, högtrafvande ordalag
framställes, hurusom Farao rustar sig till strid mot
den fientliga koalitionen, huru han går
fram såsom ett lejon i sitt majestät, icke
aktande fiendernas mängd, under det dessa
från sin lägerstad lägga landet öde vidt
och bredt omkring sig. En uppenbarelse
i drömmen af guden Amon styrker Farao
och ingifver honom nytt mod> och efter
sex timmars kamp segrar han till slut i
det afgörande slaget. Marmiui, Libyens
usle konung, jagas på flykten, och
segerherrarne dräpa hans folk och röfva
hans ägodelar, hans penningar, hans
silfver, hans guld, hans kopparkäril, hans
hustrus smycken, hans tron, hans båge,
hans vapen och lefvande boskap; och
sedan lägret är plundradt, går det upp i
lågor. Såsom segertecken medföras
afhuggna händer och lemmar af slagna
fiender, hvilkas antal med stor
noggrannhet uppräknas, — 6 af det libyska
furstehuset, 6,359 omskurna libyska krigare
och diverse hundra- eller tusental af de
oomskurna sjöfolken.

Så var faran för den gången afvärjd;
men de svassande, om nyare tiders
officiela segerbulletiner väl mycket påmin-

nande ordalag, i hvilka segern skildras,
räcka ingalunda till att öfverskyla
vidden af den fara, hvari riket befunnit sig,
eller storheten af de offer, hvarmed
segern måste köpas. Säkert är, att efter
denna strid uppnår faraonernas välde
aldrig mera sin forna höjd. Och hvad
mera är, — faran från norden är icke
därmed en gång för alla afvärjd. Efter
ännu ett århundrade har Egypten under
Ramses III, grundläggaren af den
tjugonde dynastien, ett nytt och icke mindre
fruktansvärdt anfall att utstå, hvars minne
en inskrift i Medinet-Habu förvarat åt
eftervärlden. Den gången äro etrusker,
sardinier och sikuler åter på krigsstigen,
men achæernas och lykiernas plats
intages af flere andra folk, bland hvilkas
namn några ännu stå oförklarade, under
det man i Danau velat återfinna
dana-erna, möjligen identiska med achæerna,
och i Pelesta antingen pelasger eller
fili-steer, för så vidt icke dessa äro ett och
samma folk.

Rörande de uppräknade
folkstammarnes nationalitet och hemvist förklarar
Lieblein, att sä godt som alla
egyptologer numera äro ense. Deras anletsdrag
och utrustning, sådana de med all
önsklig realistisk trohet återgifvas i de
egyptiska väggmålningarna, hänvisa dem
alldeles otvifvelaktigt till de grekiska eller
med dessa närsläktade folkens krets.
Sar-diniernas identitet är numera till fullo
styrkt genom små statyetter, funna i ön
Sardiniens egen jord, och som fullkomligt
troget svara mot de egyptiska
afbildningarna. Om dem vet man för öfrigt, att
de ömsevis såsom vikingar gjort
strandhugg på Egyptens kuster, ömsevis såsom
väringar tjänat i dess konungars härar
och redan under Ramses den store
kämpat mot hetiterna. Välbekanta äro
etruskernas vidsträckta sjötåg kring
Medelhafvets alla kuster, hvilka så tidigt gjort
dem kända i östern, att namnet Thiras

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:41:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1895/0334.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free